Åkerinäringen

Film om Åkerinäringens färdplan från 2019

Åkerinäringen har en central roll för företagande och handel. Transporter är en förutsättning för många andra branscher och färdplanen är därför nära relaterad till flera andra färdplaner. Lastbilstrafiken, både tunga och lätta, utgör cirka 30 procent av utsläppen i transportsektorn.

Mål i åkerinäringens färdplan

2030: 70 procent lägre utsläpp från tung lastbilstrafik i Sverige (jämfört med 2010)

2045: Inrikes lastbilstrafik är helt fossilfri

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • Hållbara transportaffärer. Åkeri och kund skapar tillsammans förutsättningar för att reducera transporternas klimatpåverkan.
  • Fossilfria drivmedel. Drivmedelsval anpassas efter förutsättningarna för respektive transportuppdrag.
  • Teknisk utveckling. Minimera energianvändning och utsläpp genom effektivare fordon och tekniska hjälpmedel.
  • Transporteffektivisering. Få med så mycket last som möjligt och köra så effektivt som möjligt, både vad gäller val av sträckor och framförande av fordon.

Framsteg inom branschen

Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:

Kemikalietransportören Wibax kör nu en 64-tons eldriven lastbil anpassad för att köra mellan Piteå och Skellefteå. Det är den första lastbilen i trafik i sitt slag och via ett långsiktigt partnerskap med Scania ska både användningen och laddningen av fordonet optimeras. Lastbilen beräknas under sin livslängd minska Wibax koldioxidutsläpp med upp till 1370 ton. 

Falkenklev Logistik har byggt en stor laddstation för lastbilar i Malmö med snabbladdare för 22 fordon och möjlighet att bygga ut för 18 till. Laddarna kommer att vara tillgängliga även för andra aktörer. I satsningen ingår även ett batterilager för att stabilisera elnätet och lagra solel, samt byggnation av en solcellspark. 

Vid utbyggnationen av Norrlands Universitetssjukhus i Umeå har en logistiklösning testats där Schenker håller lagerlokal till byggföretagen och material körs ut succesivt när det behövs. Godstransportservice, GTS, sköter transporterna med en ellastbil som även går förbi andra grossister, och efter att gods har lossats tas returgods med tillbaka. Transporterna till byggarbetsplatsen har minskat med nästan 60 procent. 

AA-logistik har tecknat ett hyresavtal med Kungsleden för en ny logistikanläggning. För att minimera klimatpåverkan kommer den 32 000 kvadratmeter stora fastigheten ha solceller på taket som kommer att täcka hela byggnadens energibehov och även skapa ett överskott som kan att användas för att ladda både egna och andra aktörers ellastbilar. 

Göteborgs Lastbilscentral, GLC, har etablerat en tankstation för komprimerad och flytande biogas i samarbete med Gasum för att kunna erbjuda fossilfria transporter från sin terminal. GLC satsar även på eldrift och var tidigt ute med helt eldrivna kyl- och frystransporter och de bygger nu en laddstation med 15 platser för eldrivna lastbilar. 

Maserfrakt bygger en vätgastankstation i Borlänge och har säkrat vätgasleverans. De har även köpt två vätgasfordon. Dessa tre satsningar beräknas minska koldioxidutsläppen med 1530 ton per år. 

Höganäs AB har tillsammans med GDL, Volvo Trucks och Parator effektiviserat transporterna från Höganäs till Helsingborgs hamn med hjälp av högkapacitetfordon. Genom att vägen för transporterna är BK4-klassad kan fordonen lasta två containrar i stället för en, vilket minskat koldioxidutsläppen med ca 35 procent per container. 

Läs mer om branschernas arbete med att genomföra färdplanerna

Branschens utmaningar

Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:

Det finns ett flertal olika skatter och avgifter som påverkar transportnäringen. Det saknas ett helhetsgrepp kring hur en skatteväxling kan göras för att beskatta transporter annorlunda och skapa ett system där förorenaren betalar och där kostnadsskillnaderna mellan inhemska och internationella åkeriföretag utjämnas. 

Infrastrukturen för förnybara drivmedel och el till tunga fordon är idag bristfällig i många delar av landet. Det begränsar möjligheterna för åkerier att välja drivmedel med lägre klimatpåverkan. Det finns också stora osäkerheter kring framtida tillgång och kostnadsbild för förnybara drivmedel och el. Fordon med alternativa drivlinor är idag även dyrare än de som drivs med traditionella drivmedel. 

Idag är det bara en begränsad del av vägnätet som klassificeras som bärighetsklass 4 (BK4) och skillnaderna mellan olika län är stora när det gäller andelen av det utpekade strategiska vägnätet. Detta begränsar möjligheterna för energieffektivare godstransporter med 74 tons lastbilar. 34,5 meter långa lastbilar tillåts från 31 augusti 2023 på preliminärt 400 mil väg men klimatnyttan begränsas om inte vägnätet skyndsamt görs allt större. 

Idag värderas inte hållbara transporter tillräckligt högt av transportköpare, lågt pris går ofta före låga utsläpp. Bristande krav på transporteffektivitet vid beställning av transporter gör att långväga gods riskerar att lastas av i förtid i stället för att transporteras på tåg eller fartyg så nära slutdestinationen som möjligt och snäva tidsfönster för leveranser begränsar i många fall även möjligheterna till ökad samlastning.