Dagligvaruindustrin

Primärproduktionen står för uppskattningsvis tre fjärdedelar av branschens växthusgasutsläpp, indikerar data från ett antal företag inom dagligvaruindustrin. Utsläpp kommer också från förädlingsprocesser, förpackning, transporter och försäljning. Färdplanen har störst fokus på de klimatutsläpp som branschen kan påverka direkt, men tar även hänsyn till dagligvaruindustrins totala klimatpåverkan.

Mål i dagligvaruindustrins färdplan

2025*: 100% återvinningsbara plast- förpackningar.

2025: 100% fossilfria inrikestransporter.

2035: Som senast, 100% klimatmärkta produkter

2045: 100% fossilfria förpackningar och netto-noll utsläpp av växthusgaser.

*Målet var först satt till 2022, men ändrades på grund av utmaningen med nya innovativa förpackningsmaterial (alternativ till laminat).

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • Processer och teknik: Byta ut fossilbaserad el och energi, klimatpåverkande köldmedier, energieffektivisera, utveckla cirkulära processer, ställa om till 100 procent fossilfria inrikestransporter.
  • Förpackning: Konvertera till 100 procent återvinningsbara plastförpackningar, därefter till fossilfria förpackningar.
  • Sortiment: Ta fram branschgemensamma riktlinjer för hållbarhetsdata.

Dagligvaruleverantörers Förbund (DLF) ansvarar för processen att genomföra färdplanen.

Framsteg inom branchen

Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:

  • Inom ramen för DLFs Transportinitiativ 2025 konverterar allt fler medlemsföretag till fossilfria transporter. 2021 var 68 procent av inrikestransporterna fossilfria, en ökning från 61 procent året innan. 
  • Sedan maj 2021 har Mondelêz International använt sig av HVO-diesel på utvalda egenutförda transporter och 100 procent för transporter med åkeriet Frode Laursen, en förändring som beräknas reducera koldioxidutsläppen med 2100 ton per år. 
  • Arla Foods driftsatte under året två fullstora el-lastbilar för citydistribution i Göteborg och Stockholm. De har också inlett ett samarbete med GASUM för att öka produktionen av biogas från gödsel och på så sätt möjliggöra cirkulära flöden. De minskade sina utsläpp från transporter i Sverige med 1300 ton koldioxidekvivalenter mellan 2020–2021. 
  • Svensk Plaståtervinning i Motala, som DLF är delägare i, ökade återvinningen av plastförpackningar från hushåll med 17 procent jämfört med 2020. Ökningen har bidragit till 19 procent lägre klimatpåverkan per ton återvunnen plast jämfört med 2020 och minskade utsläpp för energiutvinningsaktörer till följd av minskad förbränning. 
  • En helt ny och banbrytande sorteringsteknik med en specialdesignad sorteringslina på Site Zero i Motala kommer snart att kunna hantera plast som kommer från eftersorteringsanläggningar som tex Brista och Högdalen. Satsningen stöds av klimatklivet och väntas minska koldioxidutsläppen med ca 196 000 ton koldioxidekvivalenter per år. 
  • Inom branschen visar den senaste mätningen att hos de företag som står bakom DLFs Plastinitiativ om 100 procent materialåtervinningsbara plastförpackningar till 2025, ökade andelen förpackningar som gick att materialåtervinna från 52 till 59 procent det senaste året. 

Orkla Sveriges varumärke Grumme är först på marknaden med att ersätta sina plastförpackningar för flytande tvättmedel med en helt ny innovativ förpackningslösning i kartong, som närmast liknar en klassisk mjölkförpackning. Det innebär en drastisk plastreduktion från dagens förpackningar med mer än 35 ton per år.

Ett exempel på en cirkulär affärsmodell har Essity Hygiene & Health som erbjuder Tork PaperCircle till kunder i ett flertal länder. Det är en unik, hållbar återvinningstjänst som samlar in använda pappershanddukar och återvinner dessa till nya pappersprodukter i en cirkulär affärsmodell. En livscykelanalys visar på ett åtminstone 40 procent lägre klimatavtryck i jämförelse med dagens alternativ för avfallshantering. 

Läs mer om branschernas arbete med att genomföra färdplanerna

Branschens utmaningar

Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:

Den kraftiga prisuppgången på biobaserade drivmedel inte minst som en följd av Rysslands invasion av Ukraina riskerar att bromsa omställningen till fossilfria transporter. Dels genom att företag som annars skulle gått över till HVO väljer att avvakta, dels genom att företag som bytt från konventionell diesel till HVO byter tillbaka. 

För att ge konsumenter och kunder bättre förutsättningar att göra hållbara val, behövs standardiserade hållbarhetsberäkningar i branschen, vilket i stor utsträckning saknas idag. 

Insamlingsgraden av hushållsförpackningar låg på 54 procent år 2021. Det betyder att 46 procent av alla plastförpackningar då hamnade i hushållsavfallet och gick till förbränning. Dessutom var cirka 40 procent av de förpackningar som kommer till sorteringsanläggningen i Motala inte designade för att kunna återvinnas idag. Återvinningsgraden för hushållsförpackningar, det vill säga de plastförpackningar som går genom hela återvinningskedjan och blir nya plastprodukter, var 18 procent under 2021 (en ökning från 15,4 procent året innan).