Återvinningsindustrin

Återvinningsindustrins färdplan för en fossilfri och cirkulär ekonomi handlar både om återvinningsföretagens egen resa mot fossilfrihet och om hur en ökad användning av återvunnet material kan möjliggöra för andra verksamheter att minska sina utsläpp.

Bara materialåtervinningen av stål, aluminium, plast, papper och glas minskar växthusgasutsläppen med mer än 7 miljoner ton om året. Eftersom merparten av klimatutsläppen från både produktions- och konsumtionsledet orsakas av linjärt hanterande materialflöden är potentialen till utsläppsminskningar genom ökad återvinning stor. Inom EU skulle över 60 procent av utsläppen från stål-, kemi- och cementindustri kunna elimineras med hjälp av ökad materialeffektivitet och cirkulära affärsmodeller.

Mål i återvinningsindustrins färdplan

2025: 30% minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 2015.

2030: 50% minskade utsläpp av växthus- gaser, jämfört med 2015.

2040: Noll nettoutsläpp av växthusgaser.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • minska användningen av fossila bränslen i transporter och i behandlingsprocesser och ställa om till el och biobränslen.
  • få fler företag och upphandlare att använda återvunnet material istället för nytt.
  • utveckla och investera i nya återvinningstekniker.
  • bidra aktivt i utvecklingen av nya cirkulära standarder och regelverk.

Återvinningsindustrierna ansvarar för processen att genomföra färdplanen genom att bland annat ta fram underlag för branschgemensamma klimatberäkningar som ligger till grund för kommande åtgärder.

Framsteg sedan färdplanen lanserades

Ny plattform för klimatanpassad och cirkulär upphandling

Tydliga miljökrav vid upphandling är en nyckel i omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi. Därför har Återvinningsindustrierna, IVL och innovationsprogrammet RE:Source lanserat en hemsida för offentlig upphandling i ett livscykelperspektiv som ger stöd vid utformandet av upphandlingskriterier.

Samarbeten för ökad återvinning och användning av återvunnet material

Återvinningsindustriernas medlemmar har varit involverade i en rad olika forsknings- och samarbetsprojekt för ökad återvinning sedan färdplanen lanserades. Flera investeringar i ny teknik för sortering, återvinning och användning av återvunnet material har genomförts det senaste året liksom samarbeten med tillverkningsföretag för att höja återvinningsgraden på produkterna. Ett par exempel på samarbeten:

  • Renewcell bygger anläggning i Sundsvall med världsunik teknologi för att återvinna textilier. Anläggningen beräknas tas i drift första halvåret 2022 och kommer att kunna ta emot 60 000 ton textilavfall årligen.
  • Ragn-Sells bygger anläggningen Ash2Salt i Högbytorp för att, som enda aktör i världen, kunna utvinna kommersiella salter ur flygaska. Driftsättning är beräknad till sommaren 2022.
  • Stena Recycling etablerar, i samarbete med Borealis, Sveriges första plastraffinaderi, för att kemiskt kunna återvinna plastströmmar som inte går att återvinna mekaniskt. Driftsättning är planerad till 2024.
  • Van Werven har byggt Sveriges största anläggning för återvinning av hårda plastmaterial. Sedan juli 2021 är anläggningen i Sexdrega komplett med en kapacitet på 45 000 ton.
  • Batteryloop har skapat ett cirkulärt system där batterier från elfordon återanvänds som energilager.
Fler exempel på framsteg i Bilaga 2 till uppföljningsrapporten 2021

Branschens utmaningar

Det saknas idag incitament för att öka andelen återvunnet material i nya produkter. Utan formella krav från EU eller nationell nivå går omställningen till cirkulär ekonomi långsamt eftersom jungfrulig råvara i många fall fortfarande är billigast.

Det saknas fortfarande i många fall elfordon som är anpassade för återvinningsbranschens behov, och ekonomiskt konkurrenskraftiga med konventionella fordon. Det gäller även tillgången på förnybara drivmedel till fordon och maskiner som inte kan elektrifieras, samt förnybara bränslen för vissa materialåtervinningsprocesser.