Återvinningsindustrin

Återvinningsindustrins färdplan för en fossilfri och cirkulär konkurrenskraft handlar både om återvinningsföretagens egen resa mot fossilfrihet och om hur en ökad användning av återvunnet material kan möjliggöra för andra verksamheter att minska sina utsläpp.

Bara materialåtervinningen av stål, aluminium, plast, papper och glas minskar växthusgasutsläppen med mer än 7 miljoner ton om året. Eftersom merparten av klimatutsläppen från både produktions- och konsumtionsledet orsakas av linjärt hanterande materialflöden är potentialen till utsläppsminskningar genom ökad materialåtervinning stor. Inom EU skulle över 60 procent av utsläppen från stål-, kemi- och cementindustri kunna elimineras med hjälp av ökad materialeffektivitet och cirkulära affärsmodeller.

Sedan återvinningsindustrins första färdplan lanserades år 2020 har mycket positivt hänt. EU har tagit flera avgörande cirkulära steg framåt de senaste åren med fokus på att öka efterfrågan av återvunnet material. Många av Återvinningsindustriernas medlemsföretag har under de senaste fem åren utvecklat helt nya återvinningstekniker, växlat upp befintliga tekniker och antagit egna ambitiösa klimatmål. Men trots dessa, och många andra, positiva steg framåt i branschen så är vi bara i början av den stora cirkulära omställning som behövs.

Mål i återvinningsindustrins färdplan

2025: Återvinningsindustrins medlemmar redovisar en gemensam sammanställning över våra klimatpåverkande utsläpp.

2025: 30% minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med 2015.

2030: 50% minskande utsläpp av växthusgaser jämfört med 2015.

2040: Noll nettoutsläpp av växthusgaser.

Genom denna färdplan kan även Sveriges mål om en högre materialåtervinningsgrad och användning av återvunnet material nås. Återvinningsindustrins egna åtaganden och uppmaningar till politiken och andra aktörer är viktiga steg på vägen mot de målen.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • minska användningen av fossila bränslen i transporter och i behandlingsprocesser och ställa om till el och biobränslen.
  • få fler företag och upphandlare att använda återvunnet material istället för nytt.
  • utveckla och investera i nya återvinningstekniker.
  • bidra aktivt i utvecklingen av nya cirkulära standarder och regelverk.
  • och mycket mer.

Återvinningsindustrierna ansvarar för processen att genomföra färdplanen.

Framsteg inom branschen

Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:

Återvinningsföretaget Stena Recycling har investerat en kvarts miljard kronor i en ny återvinningsprocess för batterier. Anläggningen tas i drift 2023 och beräknas initialt hantera cirka 10 000 ton batterier per år. En ny teknik för återvinning har valts för en högre återvinningsgrad och en lägre klimatpåverkan än befintlig teknik med smältugnar. Potentialen till minskade koldioxidutsläpp med införandet av denna nya teknik uppskattas vara minst 25 000 ton per år. 

Hösten 2022 öppnar återvinningsföretaget Ragn-Sells sin första anläggning som i stor skala återvinner värdefulla råvaror ur flygaska. Tekniken som kallas Ash2Salt kan utvinna omkring 200 kilo salt ur varje ton aska från avfallsförbränning för fjärrvärme- och elproduktion. Den nya världsunika anläggningen innebär bland annat produktion av salter med mer än 90 procent lägre klimatavtryck jämfört med traditionell produktion. 

Återvinningsföretaget Renewcells anläggning i Sundsvall togs i drift 2022 och har en världsunik teknologi för att återvinna textilier. Den kan ta emot 60 000 ton textilavfall årligen och återvinner textilier till fibermassa som råvara till viskos och lyocell. 2030 planerar företaget att kunna återvinna mer än 1,4 miljarder t-shirts varje år. 

Återvinningsföretaget Enviro Systems har fått beviljat miljötillstånd för att etablera en ny anläggning för återvinning av däck i Uddevalla. Anläggningen kommer att ha kapacitet att bearbeta upp till 60 000 ton per år, vilket räcker för återvinning av mer än 60 procent av Sveriges totala årliga volym av uttjänta däck. Tekniken som används är unik och de återvunna råvarorna används sedan vid tillverkning av nya däck och andra produkter och innebär en koldioxidreduktion på 93 procent. 

Ett exempel på företag som ställt om sina fordon till el och förnybara bränslen är PreZero som numera använder 95 procent fossilfria bränslen. Fordonsparken består av 630 tunga lastbilar och koldioxidbesparingen är 9000 ton per år, jämfört med om PreZero hade kört på fossil diesel. PreZero har även ett stort antal elhybrider och investerar nu i 100 procent elektriska lastbilar. 

Läs mer om branschernas arbete med att genomföra färdplanerna

Branschens utmaningar

Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:

Det saknas fortfarande incitament för att öka andelen återvunnet material i nya produkter. Utan formella krav från EU eller nationell nivå går omställningen till cirkulär ekonomi långsamt eftersom ny råvara i många fall fortfarande är billigast. EU:s arbete med att ställa ekodesignkrav på produkter går framåt, men det är fortfarande långt kvar innan krav på återvunnet material i produkter och infrastruktur blir norm. 

Det saknas fortfarande i många fall elfordon som är anpassade för återvinningsbranschens behov, och som är ekonomiskt konkurrenskraftiga med konventionella fordon. Exempelvis är väntetiden för så kallade fyrfacksbilar för återvinning två år i dagsläget. Det saknas även tillgång på förnybara drivmedel till fordon och maskiner som inte kan elektrifieras, samt förnybara bränslen för vissa materialåtervinningsprocesser. 

De högre kraven på gränsöverskridande avfallstransporter som nu föreslås inom EU riskerar att bli ett handelshinder som slår hårt mot cirkulär ekonomi och återvinning. Avfall från rikare länder ska inte dumpas i fattigare länder, men det är samtidigt viktigt att de idag väl fungerande och rena materialflöden som behövs i industriprocesser och tillverkning även utanför EU kan fortsätta att transporteras över gränserna. Utan dem riskerar återvinningen att minska.