Film om stålindustrins färdplan från 2019

Svenska stålprodukter har ett lågt klimatavtryck internationellt sett, och effektiva och klimatsmarta stålprodukter bidrar till mindre materialåtgång, längre livslängd, mindre slitage och ökad energieffektivitet. Koldioxidutsläppen från svensk järn- och stålindustri är cirka 6 Mton/år. Den största andelen, cirka 85 procent, uppstår vid reduktion av järnmalm till järn med hjälp av kol. Övriga utsläpp kommer från användning av bränslen för värmning och värmebehandling samt en mindre del från råvaror.

Mål i stålbranschens färdplan

2045: Fossilfri stålproduktion.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • Övergång till reduktion av malm med vätgas.
  • Användning av biokol för viss reduktion och som legeringsämne.
  • Elektrifiering av ugnar och användning av biobaserad gas eller vätgas som bränsle.

Branschorganisationen Jernkontoret har inlett projektet Samforsk klimat. Det har inletts för att samordna och stödja de forsknings-, innovations- och utvecklingsinsatser som behövs för att genomföra de åtgärder som prioriteras i färdplanen. Under 2020 gjordes en första uppföljning av färdplanen.

Framsteg sedan färdplanen lanserades

Reduktion av järnmalm med vätgas

Utvecklingen av den nya processtekniken för att använda vätgas för att reducera järnmalm till järn fortskrider. Pilotanläggningen för produktion av järnsvamp i Luleå startade 2020 och parallellt sker förberedelser för att ersätta masugnen hos SSAB i Oxelösund med en ljusbågsugn för att 2026 kunna smälta vätgasreducerat järn och skrot. Den första järnsvampen har vidareförädlats och i oktober presenterade Volvo världens första fordon av fossilfritt stål från HYBRIT:s pilot. Intresset för att tillverka stål med hjälp av vätgas har ökat och i Boden planerar H2 Green Steel ett helt nytt stålverk.

Ersättning av fossilt bränsle med elektrifiering och vätgas

Under de senaste åren har både värmnings- och värmebehandlingsugnar elektrifierats på flera stålföretag. Ovako har framgångsrikt elektrifierat fem ugnar och även gjort försök med vätgas som bränsle.

Biokol ersätter fossilt kol

Höganäs AB har framgångsrikt testat biokol, framställt genom pyrolys av biomassa, som legeringsämne och processreagens i skrotsmältningsprocessen. Biokol skulle kunna ersätta fossilt kol även vid reduktion av järnmalm i pulvertillverkning. Detta kräver biokol som är anpassat för processerna avseende hållfasthet och reaktivitet.

Fler exempel på framsteg i Bilaga 2 till uppföljningsrapporten 2021

Branschens utmaningar

Investeringar i både ny och befintlig teknik måste ske koordinerat med företagens investeringscykler. Effektivare tillståndsprocesser är därför en förutsättning för att åtgärder som minskar utsläpp ska kunna genomföras. För att det ska åstadkommas behöver näringsliv och myndigheter tillsammans verka för en effektiv process för en hållbar tillväxt.

Åtgärder för minskade utsläpp inom järn- och stålproduktion leder till ett ökat elbehov på mellan 20 och 60 TWh. Det ställer stora krav på ökad produktions- och överföringskapacitet i elsystemet och att det sker med kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet i fokus. Även behovet av biobaserade råvaror och bränslen ökar men osäkerheten om framtida tillgång riskerar att bromsa utvecklingen.

Konkurrensen är hård på den globala stålmarknaden men det är stor skillnad på klimatkraven. Därför är det viktigt att nationella och europeiska regelverk skapar förutsättningar som stödjer företagens möjligheter att investera i ny teknik under omställningsperioden.