Av de energigaser som används i Sverige idag är cirka 15 TWh av fossilt ursprung medan 4 TWh är förnybara. Gasbranschens färdplan visar hur branschen ska bli fossilfri och hur ökad användning av energigaser kan bidra till omställningen av el och värme, industri, sjöfart och vägtransporter.

Mål i gasbranschens färdplan

2023: All gasformig fordonsgas är fossilfri.

2030: Flytande fordonsgas reducerar växthusgasutsläppen med i genomsnitt 70–90% jämfört med fossil bensin och diesel.

2030: Alla energigaser i el- och värmesektorn är helt fossilfria.

2045: Samtliga energigaser som används i Sverige är helt fossilfria. Potentialen för produktion av förnybar gas realiseras.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • investeringar i mer produktion av förnybar gas i Sverige.
  • utveckling av marknaden för förnybara energigaser.
  • investeringar i infrastruktur för distribution av gas, och att underlätta för inmatning av förnybara gaser på nätet.

Sedan färdplanen lanserades har intresset för vätgas ökat kraftigt, både inom EU och inom Sverige, och det finns stora planer där produktion och användning av vätgas är, eller planeras bli, central i flera värdekedjor. Gasbranschen har medverkat i Fossilfritt Sveriges arbete med att ta fram en strategi för hur vätgas kan användas i Sverige för att nå klimatmålen och utveckla industrin.

Energigas Sverige ansvarar för processen att genomföra färdplanen. Detta arbete sker i nära samarbete, och i kon- tinuerlig dialog, med gasbranschen bland annat genom de arbetsgrupper som Energigas Sverige har.

Framsteg sedan färdplanen lanserades

Gas ersätter diesel i godstransporter

För komprimerad gas i transportsektorn uppgår andelen biogas redan till 95 procent, vilket betyder att gasbranschen är på god väg mot målet 2023. Biogasandelen i den flytande fordonsgasen har ökat markant och är nu uppe i 65-70 procent. Gasbranschen har med hjälp av satsningar som Drive LBG, Klimatklivet och Klimatpremien bidragit till att 1 200 gaslastbilar är i trafik, och att infrastrukturen byggs ut i snabb takt. Även inom sjöfarten växer intresset för gas, till exempel går ett par av Destination Gotlands färjor på 10 procent flytande biogas.

Ökad efterfrågan medför nya produktionsanläggningar

Sedan biogasol blev skattebefriad 1 januari 2021 har efterfrågan ökat då flera industrier valt att ställa om helt eller delvis. Även biogasen har fått förlängt EU-godkännande för skattebefrielse i 10 år. Totalt 16 aktörer planerar nu ny biogasproduktion på sammanlagt över en terawattimme. Klimatklivet har beviljat stöd till flera av dem och de flesta befinner sig nu i projekteringsfas.

Gasbranschen planerar för framtida utveckling av gasnät

För första gången har gasbranschen gemensamt gjort en studie, genom Energiforsk, kring hur gasnäten kan utvecklas och vilka behov det finns av att investera i infrastruktur för vätgas. Sektorkoppling blir allt viktigare och utvecklingen av gasinfrastruktur, tillsammans med elnätsutvecklingen, skapar förutsättningar för en kostnadseffektiv omställning.

Fler exempel på framsteg i Bilaga 2 till uppföljningsrapporten 2021

Branschens utmaningar

Produktionen av förnybara gaser i Sverige riskerar att hämmas utan långsiktiga förutsättningar i form av stöd och målsättningar. Det behövs även incitament för att industrin ska ställa om till förnybar gas som insatsråvara i produkter.

Biogasbilar riskerar att fasas ut eftersom EU:s regelverk bedömer fordons klimatpåverkan utifrån koldioxidutsläpp vid avgasröret snarare än ett livscykelperspektiv. Det leder till att biogas likställs med naturgas och den faktiska klimatnyttan missas. Samma sak riskerar att hända med den tunga trafiken.

Frånvaron av tydliga regler och styrmedel för produktion, distribution och användning av vätgas med olika ursprung är ett hinder för en växande vätgasmarknad. Det saknas tydliga definitioner för vätgas med olika ursprung. EU-rätt och nationella regelverk behöver utvecklas avseende styrmedel och reglering.