Gruv- och mineralbranschen

Film om Gruv- och mineralbranschens färdplan från 2019

Sverige är idag en av EU:s största gruvnationer och har även potential att bryta nya kritiska metaller och mineral som behövs för batterier, vindkraftverk och solpaneler. Gruv- och mineralnäringen står för sju procent av Sveriges utsläpp. Pelletsering, metallproduktion respektive kalk- och cementframställning står för den största andelen medan en mindre del kommer från själva brytverksamheten och transporter.

Mål i gruv- och mineralnäringens färdplan

2035: Fossilfri gruvdrift.

2045: Samtliga bearbetningssteg är klimatneutrala och all energianvändning är fossilfri.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • ökad elektrifiering. Både när det gäller själva gruvverksamheten och vissa förädlingsprocesser.
  • byte till biobränsle. Främst i en övergångsfas där el (ännu) inte kan användas, i transporter och arbetsmaskiner, och även i vissa förädlingsprocesser.
  • ytterligare automation och digitalisering för effektivare fordon och mer optimerad användning.
  • teknikutveckling av förädlingsprocesser. Exempelvis genom användning av vätgas och CCS vilket även tas upp i stålbranschens och cement- branschens färdplaner.

Branschorganisationen Svemin koordinerar processen att genomföra färdplanen och flera företag har även, med utgångspunkt från denna, utformat företagsspecifika färdplaner.

Uppgradering

I juni 2022 presenterade Svemin en uppgradering av färdplanen. Den beskriver utvecklingen i branschen samt hur målen ska uppnås, genom åtaganden i branschen. Rapporten redogör även för de hinder, utmaningar och behov branschen ser i genomförandet av planerna.

Framsteg inom branschen

Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:

I våras invigde grafitföretaget Talga Europas första anodfabrik för batterier. Nu inväntar man tillstånd för att få börja bryta grafit och beräknar att kunna förse marknaden med 19 500 ton färdigt anodmaterial per år under 24 år vilket motsvarar batterikapaciteten för 400 000 nyproducerade elbilar varje år. Talgas anodmaterial har upp till 96 procent mindre klimatavtryck än dagens marknadsledande syntetiska anodmaterial, vilket gör det till världens grönaste anodmaterial. Det första steget i miljötillståndsprocessen hos domstolen är avslutat och slutförhandling i målet ska hållas i januari 2023. 

LKAB planerar att utvinna metaller och mineral från gruvavfall. Avfall från järnmalmsproduktionen ska användas som råvara för att utvinna bland annat fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Projektet har potential att tillgodose 30 procent av EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller, fem gånger Sveriges behov av fosformineralgödsel och 100 procent av Sveriges behov av gips. 

Järnmalmsgruvan i Pajala planerar för helt fossilfri gruvdrift till år 2025. Ett första test av batteridrivna lastbilar i den arktiska kylan gjordes under 2021 och resultatet var över förväntan. Nu står Kaunis Iron redo att investera en halv miljard i eldrivna lastbilar och under 2023 ska ekipage på 74 ton från Volvo Lastvagnar testas. 

I februari 2022 inledde Boliden försäljningen av världens första zink med lågt klimatavtryck – mindre än 1 ton utsläpp av koldioxid per ton zink, jämfört med branschgenomsnitt på 2,5 ton. Det främsta användningsområdet för zink är galvanisering av stålkonstruktioner vilket skyddar mot rost och förlänger konstruktionernas livslängd. Boliden är Europas största gruvproducent inom zink och tredje störst inom smältverksproduktion. 

LKAB:s satsning på fossilfri järnsvamp med hjälp av vätgas innebär en förändring av den kemiska reduktionsprocessen med hjälp av vätgas, i stället för koldioxid. För att synkronisera med SSAB:s tidigarelagda omställning beslutade LKAB under våren att tidigarelägga omställningen av hela produktionen av pellets till järnsvamp på ca 5,4 miljoner ton i Malmberget till 2030 så att SSAB kan få tillgång till fossilfri järnsvamp redan då. 

Läs mer om branschernas arbete med att genomföra färdplanerna

Branschens utmaningar

Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:

Effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser är en fundamental och avgörande faktor för branschens långsiktiga tillväxt där en fortsatt brytning är avgörande för att säkra tillgången till metaller och mineral. Sverige behöver göra förändringar i den svenska tillämpningen och vara mer aktiv i EU för att säkra att regelverken som har betydelse i tillståndsprocesserna blir väl fungerande och anpassade efter svenska förhållanden. 

För svensk gruvnäring som agerar på en global konkurrensutsatt marknad med världsmarknadspriser är energikostnaderna direkt avgörande eftersom gruv- och mineralindustrins omställning och framtida investeringar bygger på en övergång från fossila bränslen till el och biobränslen. Flera satsningar bygger på vätgas som är beroende av tillgång till fossilfri el. Därför är tillgången till och kostnaden för energi helt avgörande för omställningen. 

Omställningen till en koldioxidfri gruvindustri medför flera förändringar i verksamheten, varav automatisering och elektrifiering kanske är de tydligaste. Det medför krav på helt andra kompetenser än de som tidigare rekryterats. Utan tillgång till rätt kompetens riskerar en stor mängd omställningar att försenas eller helt gå om intet.