Gruv- och mineralbranschen

Film om Gruv- och mineralbranschens färdplan från 2019

Sverige är idag en av EU:s största gruvnationer och har även potential att bryta nya kritiska metaller och mineral som behövs för batterier, vindkraftverk och solpaneler. Gruv- och mineralnäringen står för sju procent av Sveriges utsläpp. Pelletsering, metallproduktion respektive kalk- och cementframställning står för den största andelen medan en mindre del kommer från själva brytverksamheten och transporter.

Mål i gruv- och mineralnäringens färdplan

2035: Fossilfri gruvdrift.

2045: Samtliga bearbetningssteg är klimatneutrala och all energianvändning är fossilfri.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • ökad elektrifiering. Både när det gäller själva gruvverksamheten och vissa förädlingsprocesser.
  • byte till biobränsle. Främst i en övergångsfas där el (ännu) inte kan användas, i transporter och arbetsmaskiner, och även i vissa förädlingsprocesser.
  • ytterligare automation och digitalisering för effektivare fordon och mer optimerad användning.
  • teknikutveckling av förädlingsprocesser. Exempelvis genom användning av vätgas och CCS vilket även tas upp i stålbranschens och cement- branschens färdplaner.

Branschorganisationen Svemin koordinerar processen att genomföra färdplanen och flera företag har även, med utgångspunkt från denna, utformat företagsspecifika färdplaner.

Uppgradering

I juni 2022 presenterade Svemin en uppgradering av färdplanen. Den beskriver utvecklingen i branschen samt hur målen ska uppnås, genom åtaganden i branschen. Rapporten redogör även för de hinder, utmaningar och behov branschen ser i genomförandet av planerna.

Framsteg sedan färdplanen lanserades

Fossilfri järnsvamp och utvinning av strategiska mineral ur gruvavfall

LKAB ska ställa om verksamheten och till 2045 producera fossilfri järnsvamp vilket tar bort de 700 000 ton koldioxid som verksamheten ger upphov till idag. Det beräknas minska de globala utsläppen i ståltillverkningen med 35 miljoner ton per år. Genom ny teknik för utvinning av mineral ur gruvavfall kan LKAB också öka Europas självförsörjandegrad av fosfor med 50 procent och förse upp till 30 procent av Europas nuvarande behov av sällsynta jordartsmetaller.

Pågående elektrifiering av gruvorna

Kaunis Iron går över till fossilfri och elektrifierad gruvdrift vid järnmalmsgruvan i Pajala redan till 2025. Bland annat pågår pilottest med eldrift för tunga lastbilar i arktiskt klimat, som kan minska koldioxidutsläppen med 15 000 ton per år. Pilottester med elektrifierade truckar i Bolidens koppargruva i Aitik visar att växthusgasutsläppen minskar med upp till 80 procent på de sträckor där tekniken implementeras.

Världens första gröna koppar

Boliden har lanserat två gröna kopparprodukter som har under hälften av koldioxidavtrycket jämfört med det globala genomsnittet. Den ena är från gruvan i Aitik, producerad med grön energi och den andra är 100 procent återvunnen från elektronikskrot.

Svensk ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup

LKAB, ABB, Combitech, Epiroc och Sandvik utvecklar en världsstandard för koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvdrift på stora djup i projektet SUM.

Fler exempel på framsteg i Bilaga 2 till uppföljningsrapporten 2021

Branschens utmaningar

Effektiva och ändamålsenliga tillståndsprocesser är en förutsättning för en fortsatt konkurrenskraftig gruv- och mineralnäring. I dag är de oförutsägbara i vad som ska ingå i prövningen, vilket underlag som behövs för detta och hur lång tid som prövningen väntas ta.

Tillgången till fossilfri el där den behövs och när den behövs till konkurrenskraftig kostnad kommer vara avgörande för att gruv- och mineralnäringen ska nå fossilfrihet, då gruv- och mineralnäringen kommer bli en av Sveriges största elanvändare.

Metallpriserna sätts på en global marknad och en stor del av den svenska gruvbranschens produkter går på export utanför EU. Detta perspektiv behöver beaktas i både svensk och EU:s klimatlagstiftning.