Strategi för biogen koldioxidinfångning

En ny industrigren växer just nu fram. Rökgaser från biogena källor ska fångas in, till exempel från värmeverkens förbränning av rester från skogsindustrin. Koldioxiden kan sedan lagras i berggrunden, vilket skapar negativa utsläpp (bio-CCS), eller göras till nya fossilfria produkter (bio-CCU). Fossilfritt Sveriges strategi handlar om hur Sverige kan ta en ledande roll i denna utveckling.

För att nå Paris-avtalet, som har sikte på högst 1,5 graders temperaturökning, måste världen komma ned till samma koldioxidhalter i atmosfären som i mitten av åttiotalet. Det räcker alltså inte att kraftigt kapa koldioxidutsläppen, utan vi måste börja fånga in koldioxid och lagra den permanent i berggrunden (CCS, carbon capture and storage). Den infångade koldioxiden kan också omvandlas till fossilfria produkter som elektrobränsle och kemikalier (CCU, carbon capture and utilization).

Den framväxande tekniken innebär stora möjligheter för Sverige, som har unika förutsättningar att utveckla koldioxidinfångning från biogena källor. Massa- och pappersindustrin och kraftvärmesektorn är verksamheter med stora utsläpp av biogen koldioxid, där tekniken kan användas.

Röken från våra stora skorstenar är en helt outnyttjad resurs idag, som är på väg att bli grunden i en ny svensk exportindustri. Det är en spännande insikt att vi kanske inte kommer att se några rökgaser från dessa skorstenar i framtiden, säger Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.

Syftet med Fossilfritt Sveriges sjätte strategi för fossilfri konkurrenskraft är att visa hur Sverige på sikt ska kunna minska halten koldioxid i atmosfären, ta en ledande roll inom EU och utveckla en ny exportindustri för både bio-CCS och bio-CCU. Strategin har tagits fram i samverkan med företag och akademi för att möjliggöra teknikutvecklingen och underlättagenomförandet av de 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som näringslivet har tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.

Koldioxidinfångning ska inte ersätta utsläppsminskningar
Negativa utsläpp kommer dels att behövas för att företag och länder ska kunna nå sina mål om nettonollutsläpp, men det är samtidigt viktigt att infångning av koldioxid endast kompenserar för de utsläpp som är mycket svåra och dyra att minska, så kallade residuala utsläpp. På sikt behövs även de negativa utsläppen för att backa bandet för att nå 1985 års koldioxidhalter. Det är därför viktigt att inte ”slösa” med denna potential för att bara komma till nettonoll.

Det är också viktigt att den biologiska mångfalden värderas hela vägen från produktion till slutanvändning. Hållbar bioråvara är en begränsad resurs och behöver bidra till klimatomställningen på ett energi- och resurseffektivt sätt.

Prioriterade förslag till regeringen

Hållbara kolbaserade produkter skapade genom CCU kan substituera fossila produkter och
därmed bidra till utsläppsminskningar. Kommande styrmedel inom EU kommer på sikt skapa
en betydande efterfrågan på elektrobränslen inom flyg- och sjöfart. För att stärka Sveriges
konkurrenskraft och underlätta för den svenska industrin att möta upp den kommande
efterfrågan behövs styrmedel för att stimulera den inhemska produktionen av elektrobränslen
komma på plats. Regeringen bör därför införa ett flexibelt och långsiktigt styrmedel i form av
en intäktsgaranti för inhemsk produktion av elektrobränslen och andra förnybara drivmedel.

Industri där biogen koldioxid används som råvara till kemikalier och material omfattas inte av
några befintliga styrmedel i dagsläget. För att ge tydlig vägledning och incitament för omställningen från fossila till återvunna och förnybara råvaror till kemikalier och plastprodukter bör Sverige ta ledarskap i frågan och införa mål om återvunna och/eller förnybara råvaror till kemikalier och plastprodukter inom EU och för att införa ett gemensamt stoppår, förslagsvis år 2040, för intag av nya jungfruliga fossila råvaror.

För att öka möjligheterna för investeringar i CCUS från blandade flöden, där utsläppen från en
anläggning består av både biogen och fossil koldioxid, bör regeringen arbeta för att inom
ramen för EU ETS-direktivet, samt andra relevanta direktiv, tillåta allokering av biogen
respektive fossil koldioxid i blandade flöden till olika ändamål.

Separata mål för utsläppsminskningar respektive kolinlagring inom EU tydliggör att de flesta
utsläppskällor och sektorer behöver nå nollutsläpp senast 2050 och minskar risken att
negativa utsläpp bromsar teknikutveckling och takten i arbetet med att begränsa de fossila
utsläppen. Sverige bör därför i det kommande arbetet med EU:s 2040-mål arbeta för separata
mål för utsläppsminskningar respektive kolinlagring, inklusive en specifik andel permanenta
negativa utsläpp.

För att infria potentialen av bio-CCS är det av största vikt att det finns ett förtroende på
marknaden för permanenta negativa utsläpp som ett av alternativen för att begränsa den
globala uppvärmningen. Att använda negativa utsläpp för att kompensera nödvändiga
utsläppsminskningar som annars hade behövt genomföras för att nå uppsatta klimatmål kan
skada trovärdigheten på marknaden av negativa utsläpp och leda till att klimatnyttan med de
negativa utsläppen ifrågasätts. Detta skulle skada utvecklingen av en teknik som är nödvändig
för att klara 1,5-gradersmålet. Regeringen bör därför tydliggöra att Sverige endast kommer att
använda permanenta negativa utsläpp för att kompensera för residuala utsläpp på ett sätt som
inte minskar takten för fortsatta utsläppsminskningar.

Anläggningar för bio-CCS är en dyr investering som stater kommer att behöva vara med att
finansiera för att skala upp och skapa tillhörande infrastruktur för att tillgängliggöra tekniken.
För att kunna utnyttja statligt kapital som en hävstång och realisera så stor potential som
möjligt av permanenta negativa utsläpp bör det kommande svenska stödsystemet för bio-CCS
utformas på ett sätt som säkerställer att andelen skattemedel minimeras när de kombineras
med privat finansiering. Detta medverkar också till att säkerställa att privata köp av
permanenta negativa utsläpp bidrar med additionell klimatnytta. Regeringen bör i den
kommande förordningen om det statliga driftstödet för bio-CCS:

  • Tydliggöra att hela den avsedda budgetramen ska användas för att skapa incitament för
    etablering av bio-CCS och att eventuella återbetalade medel går tillbaka till budgetposten
    avsedda för bio-CCS.
  • Utforma stödsystemet så att de som investerar i produktion av negativa utsläpp kan
    anpassa sina bud i auktioneringen med hänsyn till intäkter från den frivilliga marknaden
    och att ingen justering av stödnivåerna görs till följd av privata intäkter.
  • Undvika risker för överkompensation enligt statsstödsreglerna genom att projektets
    samtliga intäkter och kostnader redovisas.
  • Införa en undre gräns för privat finansiering, förslagsvis minst 50 procent, för de negativa
    utsläpp som samfinansieras med frivilligmarknaden.

För att lagra eller använda den infångade koldioxiden behövs en fungerande infrastruktur för
transport och lagring av koldioxiden. För att underlätta för de investeringar i infrastrukturlösningar
som kommer att krävas för att en uppskalning av bio-CCUS ska bli av bör regeringen tydliggöra
regelverket för de gröna kreditgarantierna så att de kan användas som ett sätt att minska risken
vid investeringar i sådana projekt.