Vätgasstrategi för fossilfri konkurrenskraft

Vätgas kommer få en viktig roll i utvecklingen av ett fossilfritt Sverige och i förverkligandet av industrins färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. 

Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi lyfter fram vätgas som ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen men också som en inriktning för nya industrisatsningar för att skapa innovationer, jobb och exportprodukter.

Strategin är framtagen i samarbete med flera företag och andra aktörer inom vätgasens värdekedja och innehåller förslag på vad som behöver göras för att Sverige ska kunna utnyttja vätgasens fulla potential.

Fakta om vätgas

Vätgas kan produceras från reformering av fossila bränslen (naturgas, kol), biomassa (fast biobränsle, organiskt avfall, biogas), och genom elektrolys från el som spjälkar vatten. Vid elektrolys av vatten produceras vätgas, syrgas samt värme.

Begreppet ”förnybar vätgas” eller ”grön vätgas” används om vätgas producerad från förnybar energi eller råvara. Om även vätgas som härstammar från kärnkraftsel inkluderas är benämningen ”fossilfri vätgas”.

”Fossil vätgas” eller ”grå vätgas” produceras från fossila bränslen.

”Blå vätgas” är producerad från fossila källor i kombination med infångning av koldioxid, så kallad CCS-teknik.

Priset på förnybar el har rasat de senaste åren och när priset på elektrolysörer nu är på väg åt samma håll har intresset för förnybar vätgas ökat inom såväl industrin, transportsektorn som för att balansera elnätet. Vätgas baserad på förnybar el beräknas vara billigare än vätgas med fossilt ursprung före 2030 och i strategin föreslås att enbart fossilfri vätgas ska premieras.

Utbyggnad av infrastrukturen för vätgas i landet kan påskyndas genom att etablera sektoröverskridande lokala och regionala vätgaskluster. De kan etableras där befintliga industrier använder eller kommer använda vätgas och där infrastruktur som till exempel hamn och järnväg redan finns.

Exempel på potentiella vätgaskluster i Sverige illustrerade med utgångspunkt från de mer konkreta planerna och projekten.

Det finns idag ett antal större industriprojekt i Sverige, där produktion och användning av vätgas är, eller planeras bli, central i en eller flera nya värdekedjor. Flera nya initiativ och samarbeten har annonserats under 2020 och fler förväntas 2021. Här är några exempel:

  • HYBRIT:s satsning på fossilfritt stål med vätgas som reduktionsmedel, och LKAB:s stora industrialisering av samma teknik för koldioxidfri järnsvamp.
  • Ovako förbereder nästa demonstrationssteg för ståluppvärmning med hjälp av fossilfri vätgas.
  • Både Scania och Volvo AB investerar i utveckling av vätgasdrivna lastbilar.
  • Perstorps satsning ”Project Air”, där de tillsammans med Fortum och Uniper utvecklar en unik process för hållbar metanoltillverkning genom att kombinera CCU (Carbon Capture and Utilization) och förgasning.
  • Preem och St1 planerar ökad biodrivmedelsproduktion med hjälp av fossilfri vätgas.
  • St1, Liquid Wind och Jämtkraft förbereder sig för olika satsningar inom elektrobränslen.
  • Nouryon har planer på att ersätta den fossila vätgasen
    med fossilfri vätgas för sin väteperoxidproduktion.

I strategin framgår att de redan planerade vätgasrelaterade projekten i Sverige har potential att minska koldioxidutsläppen med 7,1 miljoner ton per år i direkta utsläpp till 2045 vilket motsvarar cirka 14 procent av Sveriges nationella utsläpp. Räknar man in kundledet handlar det om drygt 30 procent. Därutöver kan export av klimatförbättrade produkter minska utsläppen i andra länder. LKAB:s koldioxidfria järnsvamp skulle kunna reducera utsläppen med 30 miljoner ton hos deras kunder utomlands.

Tidslinje över aggregerade milstolpar för konkreta planer och projekt i Sverige. Endast direkta utsläpp räknas in i figuren.

Strategin pekar särskilt ut elkapaciteten som den stora utmaningen. Baserat på de hittills planerade vätgasprojekten föreslås ett planeringsmål för elektrolyseffekt på 8 GW år 2045. Det kommer att kräva cirka 55 TWh el. På kort sikt måste politiken därför möjliggöra snabbare tillståndsprocesser men på längre sikt behöver även elproduktionen öka.  

Det behövs även utveckling av en vätgasinfrastruktur och eftersom vätgasledningar är en relativt ny sorts infrastruktur behövs även nya regelverk och reglering av marknadsförutsättningar. Staten behöver också bidra med finansieringslösningar och införa olika finansiella instrument för att minska risken för de många investeringar som behöver göras i början av utvecklingen.

Dessutom behövs mer forskning och utveckling samt en kompetenshöjning inom myndigheter och andra aktörer i samhället i och med de nya tekniker och system som behövs i utvecklingen.

Prioriterade rekommendationer

  • Regeringen bör under 2021 ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en elnätsplan som bland annat svarar på vilka elledningar som är prioriterade för att industrin ska kunna elektrifieras i tillräckligt hög takt, och med vilken tidsplan elledningarna bör dras.
  • Regeringen bör under 2021 tillsätta en kommitté som får i uppdrag att hantera regelhinder som hämmar försök avseende nya lösningar som bygger på ny teknik eller på befintlig teknik som används på nya sätt. Under 2021 bör det tas beslut om att minst tre elledningar kan ingå i försöksverksamhet. Detta går i linje med Kometutredningens förslag.
  • Regeringen bör senast 2022 sätta ett planeringsmål om att ha 3 GW installerad elektrolyseffekt år 2030 och minst 8 GW år 2045 för att möjliggöra en fossilfri utveckling inom flertalet sektorer.
  • Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att skapa en reglering med intäktsram för vätgasledningar. Utbyggnad av vätgasledningar bör vara koncessionspliktiga på motsvarande sätt som elledningar hos Energimarknadsinspektionen.
  • Se över lagen om miljötillstånd så att de industrier och energietableringar som redan idag producerar och använder vätgas i stor skala och som vill ställa om till en mer klimatanpassad produktion av vätgas inom samma slutna industriområde endast behöver göra en ändringsanmälan istället för att som idag behöva ansöka om ett nytt miljötillstånd.
  • Regeringen bör med start 2021 se över beskattningen för vätgas, elektrobränslen och elektrokemikalier, både produktion, distribution och vid olika användningsområden.
  • MSB bör under 2021 skapa nationella råd och rekommendationer för hantering av vätgas och vätgasledningar som bör användas av alla räddningstjänster och kommuner.
  • Regeringen bör under 2021 snabbutreda ett produktionsstöd för projekt med fossilfri vätgas under en introduktionsfas genom ”Carbon Contract for Difference”, ett system där staten ger support baserat på projektets koldioxidminskning relaterat till EU-ETS-priser.
  • Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimyndigheten att skapa en utlysning för regioner i Sverige som demoshow-rooms för att testa och demonstrera sektoröverskridande vätgassystem. Målet är att etablera ett par svenska vätgaskluster (”Hydrogen Valleys”).
  • Regeringen bör arbeta för ökad koordinering mellan myndigheter gällande tillståndsfrågor kopplade till vätgasområdet, exempelvis genom att utse en samordningsansvarig myndighet.
  • Regeringen bör säkerställa att universitet, högskolor och institut fortsätter att etablera forskningsområden och innovationsområden inom området fossilfri vätgas.

Se presentationen av strategin

Presentation av vätgasstrategin för fossilfri konkurrenskraft i samband med överlämningen till regeringen 21 januari 2021.

Företag som står bakom strategin

Adesso BioProducts AB

Alfa Laval

Borealis Sverige

ElectriVillage, Mariestads Kommun

Energigas Sverige

Euromekanik AB

Fortum Sverige

GKN Aerospace Sweden AB

Höganäs AB

Inlandsbanan AB

Jämtkraft

Linde GAS Region Europe North

LKAB

Nilsson Energy

Nordion Energi

Ovako AB

Permascand AB

Plagazi AB

PowerCell Sweden AB

Preem

RISE Research Institutes of Sweden AB

AB Sandvik Materials Technology

Scania CV AB 

Siemens Energy AB

Skellefteå Kraft

SSAB

St1 Sverige AB

Statkraft Hydrogen Sweden AB

Svea Vind Offshore

Uniper Sverige

Vattenfall

Volvo Group Truck Technology

Vätgas Sverige