Politiska förslag

För att färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft ska kunna genomföras behöver politikerna skapa rätt förutsättningar. Varje färdplan innehåller flera politiska förslag från branscherna. För att hjälpa politiken att prioritera bland dessa över 350 förslag har Fossilfritt Sverige med utgångspunkt i färdplanerna tagit fram 54 förslag som är särskilt viktiga.

Uppföljning 2021

I oktober 2021 överlämnade Fossilfritt Sverige en första rapport med uppföljning av färdplansarbetet till regeringen. I en bilaga till rapporten finns en sammanställning av vilka steg som tagits för att genomföra samtliga 54 prioriterade förslag.

Ladda ner bilagan

Fossilfritt Sverige har också tillsammans med de 22 branscher som tagit fram färdplaner valt att lyfta fram de fem viktigaste besluten som tagits hittills (27 oktober 2021) och de fem viktigaste utmaningarna som återstår.

Fem viktigaste besluten

Detta minskar de fossila koldioxidutsläppen från drivmedel i transportsektorn med cirka 60 procent till 2030 och ger dessutom raffinaderierna och drivmedelsdistributörerna en mer förutsägbar marknad så att de lättare kan ta investeringsbeslut.

Därutöver har regeringen fått igenom ett tioårigt skatteundantag från EU för biogas och biogasol och föreslår en produktionspremie för biogas i budgeten för 2022. För höginblandade biodrivmedel som HVO100 och E85 är det framförhandlade skatteundantaget ettårigt.

Sedan 2019 har industriklivet ökat med 600 miljoner till föreslagna totalt 909 miljoner kronor för 2022 och breddats i flera omgångar och nu ingår även anläggningar som fångar in koldioxid och lagrar utsläppen. Satsningen har varit viktig för att påskynda utvecklingen av till exempel Hybrit och andra innovativa pilot- och demoprojekt inom olika branschers färdplaner som plaståtervinning, batteriproduktion och vätgasproduktion.

Sedan 2019 har klimatklivet utökats och breddats och föreslås öka med ytterligare 800 miljoner kronor 2022, till totalt föreslagna 2,8 miljarder kronor. Det är till stor del också ett ”industrikliv” då 75 procent av utbetalningarna går till näringslivet.

Till skillnad från industriklivet stöttar klimatklivet företag som inte ingår i EU:s utsläppshandel och som nyttjar relativt beprövad teknik som till exempel produktion av biogas och byte från olja till biobränsle i industrier. Klimatklivet ger också omfattande stöd till utbyggnaden av laddinfrastruktur och andra relativt kostnadseffektiva investeringar som till exempel att byta till fossilfria lösningar inom jordbruket.

Trots att 90 procent av alla prövningar för miljöfarlig verksamhet som prövas under miljöbalken får beslut inom två år tar många viktiga tillståndsprocesser alldeles för lång tid i en situation där tempot i omställningen nu måste öka.

En del processer har redan påbörjats och sedan färdplanerna presenterades har regeringen tagit positiva beslut på elnätssidan. Det handlar om möjligheten att driva parallella processer när det gäller nya elledningar och om att berörda myndigheter ska kunna pröva nya region- eller stamledningar inom ramen för ny försöksverksamhet.

Därutöver har regeringen gett Länsstyrelserna i uppdrag att utveckla nya metoder för att främja en effektiv samrådsprocess samt startat Miljöprövningsutredningen för att ta fram lösningar för att snabba på tillståndsprocesserna.

För att minska risken för banker att gå in och finansiera stora industriomställningar har regeringen infört gröna kreditgarantier som banker kan söka och garantiramen kommer att öka över tid till maximalt 80 miljarder kronor 2024.

Därutöver har exportkreditnämnden fått nya regler som gör det möjligt för dem att ge exportkrediter till företag i Sverige som har stor exportpotential för lösningar som kan minska utsläppen.

Fem viktigaste utmaningarna

Sverige är inte ledande i att utveckla politik för cirkulära resurseffektiva lösningar för alla material trots att vi vet att detta är en av nycklarna för att få ned utsläppen av växthusgaser samtidigt som det stärker konkurrenskraften.

För material som inte redan har hög cirkuleringsgrad, är därför utveckling av olika incitament som till exempel kvotplikter och olika former av återvinningscertifikat för vissa material samt produktdesign inom ramen för EU:s ekodesigndirektiv viktiga frågor att utreda vidare så att cirkulära resurser blir mer konkurrenskraftiga. Naturvårdsverket har ett uppdrag att ge förslag inom detta område.

Vidare måste den svenska implementeringen av EU:s avfallsdefinition förändras så att en cirkulär och resurseffektiv hantering av till exempel betong, entreprenadberg och asfalt på byggarbetsplatser möjliggörs. Idag försvårar en för bred svensk tolkning av EU:s avfallsdefinition utvecklingen av olika cirkulära affärsmodeller.

Tillståndsfrågorna har under lång tid utgjort en stor utmaning för många branscher, och är för flera det enskilt största potentiella hindret för att branschernas färdplaner ska kunna genomföras.

Idag kan tillståndsprocesserna vara oförutsägbara i avgränsningen av vad som ska ingå i prövningen, vilket underlag som behövs för detta och hur lång tid som prövningen väntas ta. Ibland läggs fokus på detaljer snarare än helheten. Detta kan riskera stora industriella investeringar som skulle kunna skapa global klimatnytta och värde för Sverige, till exempel när det gäller gruv-, järn-, stål- och cementbranscherna.

Det är både lagstiftning och tillämpning som behöver ses över. Det är därför bra att lagstiftningen nu ses över i Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen. Detta behöver leda till att det införs möjlighet till en helhetsbedömning där även klimatnyttan kan beaktas. Dessutom krävs lagändringar för att effektivisera prövningsmyndigheternas handläggning och förtydliga olika myndigheters roller och deltagande i tillståndsprocesserna. Det behövs en ökad samsyn mellan verksamhetsutövaren och myndigheterna om vad en ansökan och MKB ska innehålla.

Både verksamhetsutövarna och myndigheterna behöver ta ett större ansvar och föra en bättre dialog, till exempel i samband med samrådsprocessen. Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) har lagt fram spännande förslag om att instifta en särskild kommitté för försöksverksamhet med uppgift att hantera regelhinder i samband med att kommuner, regioner och statliga myndigheter vill testa nya arbetssätt, tekniska lösningar eller tjänster.

Kometutredningen har även lyft fram vikten av en annan styrning av myndighetschefer så att de får större incitament att bli än mer serviceinriktade gentemot näringsliv och medborgare och än mer innovativa till exempel när det gäller att hitta lösningar på klimatfrågan. Det är viktigt att dessa förslag nu genomförs.

De industrier och branscher som nu gör storskaliga transformativa satsningar inom fossilfri industri behöver kunna rekrytera en stor mängd personer med rätt kompetens.

Regeringens samordnare för industriprojekt i norr visar att 100 000 personer behövs för att tillfredsställa hela samhällets behov av kompetens inom en femtonårsperiod. För att lyckas med hela omställningen i hela landet behövs både nationell och internationell kompetens samt reformering och uppskalning av utbildningsmöjligheter.

Utbildning handlar dels om vidareutbildningar dels om universitet, gymnasie- och yrkesutbildningar inom de nya områdena såsom vätgas, batterikemi, elektrifiering och modern produktionsteknik.

I budgeten för 2022 har regeringen föreslagit ett kompetenslyft för utbildningsinsatser och kompetenshöjande åtgärder för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetenser för att klara klimatomställningen och nå en cirkulär ekonomi, men mer behövs. Staten behöver göra en storskalig satsning och avsätta cirka 10 miljarder kronor per år under 10 års tid för utbildningsinsatser.

Offentlig upphandling på kommunal, regional och statlig nivå är en kraftfull muskel i vår samhällsekonomi som nyttjar cirka 800 miljarder kronor av de skattemedel vi alla är med och betalar.

Självklart bör denna upphandling i närtid bli helt fossilfri för att stödja de företag som erbjuder mer fossilfria lösningar. Det är många färdplaner som lyfter vikten av ökade krav på fossilfrihet i offentliga upphandlingar, bland andra bygg-, transport- och cementsektorn.

I budgeten för 2022 har upphandlingsmyndigheten fått 20 miljoner för fossilfri och cirkulär upphandling, men mer krävs. Det behövs tydliga riktlinjer och system från regering och upphandlingsmyndigheten för alla tre nivåer i samhället.

Ett konkret förslag är till exempel att Trafikverket ökar sina ambitioner i upphandling av väg och järnväg så att all ny infrastruktur är klimatneutral senast 2030 samt att klimatbonus till projekt som minskar utsläppen upp till 100 procent införs.

Elektrifiering är i många fall en möjliggörare för att branscherna ska kunna bli fossilfria. Mycket görs men mer måste göras både inom elförsörjning, elnät och laddinfrastruktur för att industrier och individer ska våga investera i ny teknik som kräver el.

Inom elförsörjning behövs det en dubblerad elproduktion till 2045. Svenska kraftnät måste också, i samverkan med Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen, få tydliga riktlinjer om att anpassa sina befintliga nätutvecklingsplaner för att möjliggöra olika industrisatsningar för klimatneutralitet som kräver mycket el. För laddinfrastrukturen handlar det om att skapa en tydlig kommunikation om var och hur snabbt laddstolpar till både personbil, buss och lastbil kommer att finna på plats i varje kommun och region samtidigt som nödvändiga resurser till denna infrastruktur måste erbjudas. Detta bör bland annat byggas på de handslag för laddinfrastruktur som 18 regioner gjort inom regeringens elektrifieringslöfte. Utöver detta bör vägtrafikbeskattningen moderniseras för att internalisera olika samhällskostnader av trafiken.

Ett förslag är en kilometeravgift som kan differentieras bland annat utifrån utsläpp, vilken väg som nyttjas, vilken teknik som används och när på dygnet som någon kör.

Läs mer om förslagen

De prioriterade förslagen med utgångspunkt i de behov som uttrycks i färdplanerna har presenterats i tre rapporter. De första två är direkt baserade på de färdplaner som lanserats 2018-2019 respektive 2020. Den tredje rapporten är specifikt fokuserad på hur staten kan stötta näringslivets transformation i samband med den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin.

Fler förslag från Fossilfritt Sverige

Förslag arbetas också fram i särskilda frågor genom rundabordssamtal med olika aktörer och genom de strategier som behandlar centrala frågor i färdplanerna.

Läs mer om strategierna för fossil konkurrenskraft