Uppvärmningsbranschen

Uppvärmningssektorn bidrar till samhället med trygg värme- och kylaförsörjning och är en stor del av energimarknaden. Uppvärmningssektorn omsätter drygt 100 TWh, varav hälften utgörs av fjärrvärme och hälften av individuell och småskalig uppvärmning. De direkta utsläppen från fjärrvärmen och egen uppvärmning i bostäder och lokaler uppgick år 2019 till knappt 3 Mton koldioxidekvivalenter.

Uppvärmningen som tidigare präglades av ett stort oljeberoende domineras idag av fjärrvärme, värmepumpar, elvärme och biobränsle. Sektorn har redan i mycket stor utsträckning fasat ut användningen av fossila bränslen och har goda möjligheter att bidra med negativa utsläpp inom några år.

Mål i uppvärmningsbranschens färdplan

2030: Helt fossilbränslefri uppvärmningssektor.

2045: Därutöver utgöra en kolsänka för samhället.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med:

  • åtgärder för att minska energi- och effektbehovet i byggnader.
  • breda åtgärder längs hela värdekedjan för att minska mängden fossil plast som går till energiåtervinning.
  • att fånga in och lagra biogen koldioxid och därmed bidra med negativa utsläpp.

Processen med att genomföra färdplanen drivs av ett 30-tal organisationer inom bland annat fastigheter, fjärrvärme och värmepumpar i en samverkansplattform för erfarenhetsutbyte. Profu som oberoende forskningsaktör koordinerar arbetet.

Framsteg inom branschen

Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:

Genom ett samarbete mellan Kopparstaden, Falu Energi & Vatten och kommunen har ett samhälle i Sundborn försetts med en pelletseldad panna och ett närvärmenät. De första lägenheterna kopplades in på systemet i maj 2022. Konceptet avlastar elnätet genom att minska eluppvärmningen. 

Labkyl har installerat en värmepump och uteluftkylare åt Yasuragi, Hasseludden vilket är en 20 000 kvadratmeter stor byggnad med hotell, restauranger och spa. Oljeförbrukningen minskande med 95 procent och klimatpåverkan minskade med ca 800 ton koldioxidekvivalenter. 

Tekniska Verken i Linköping ska investera i en avfallssorteringsanläggning som tas i bruk år 2025. Genom att minska andelen plastavfall till energiåtervinning beräknas anläggningen årligen bidra till 77 000 ton minskade växthusgasutsläpp. 

Sjutton organisationer i fjärrvärmesektorn står bakom en ny strategi för bio-CCS. Planen är att uppnå mer än 3 miljoner ton minusutsläpp före 2035. Stockholm Exergi går i täten med planer på en anläggning som kan avskilja 0,8 miljoner ton biogen koldioxid från 2025. De är det enda företag i Europa som fått EU­finansiering för sin investering i bio-CCS. 

Castellum har tillsammans med fem energibolag tagit fram en strategi som visar hur fastighetsägare kan minska belastningen på elsystemet och samtidigt bli en viktig del av lösningen på eleffektbristen. I Linköping kompletteras under hösten 2022 hundra laddplatser för elfordon med solceller och batterilager för att minska effektuttaget. Även i Helsingborg planeras en lösning med solceller och batterier i ett område med eleffektutmaningar. 

Fjärrvärmeföretaget Värmevärden har installerat bergrumslager i Hudiksvalls fjärrvärmenät. På så sätt kan användningen av spetsbränslen minska, mer el produceras i kraftvärmeverket och fjärrvärme kan flyttas från perioder med låg till hög efterfrågan vilket sänker klimatpåverkan. Liknande investeringar sker i bland annat Västerås. 

Läs mer om branschernas arbete med att genomföra färdplanerna

Branschens utmaningar

Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:

Energiåtervinning av plastavfall är snart den enda källan till fossila utsläpp från fjärrvärme. I »Färdplan uppvärmning« har bland annat energibolag, fastighetsbolag och kommuner åtagit sig att verka för att minska plast till energiåtervinning och en handbok har tagits fram. Men mängden plast på den globala marknaden fortsätter att öka. För att minska utsläppen krävs åtgärder från aktörer i plastens hela komplexa värdekedja och politiska incitament tidigt i värdekedjan. 

Biobränslen har varit avgörande för Sveriges utfasning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion. Från EU och olika miljöorganisationer ökar nu ifrågasättandet av hållbarhet och klimatprestanda för biobränslen från skogen. En förändrad syn på biobränslens påverkar inte bara en av våra viktigaste energikällor utan också potentialen för negativa utsläpp genom bio-CCS. 

En utmaning för flera aktörer i uppvärmningssektorn är ökad detaljreglering från EU som gör det svårt att planera långsiktigt. EU-direktiven om energieffektivisering och förnybar energi innebär exempelvis utmaningar för den svenska uppvärmningssektorn vad gäller synen på bioenergi, spillvärme och energieffektivisering samt innehåller en rad nya detaljerade administrativa krav.