Dagligvaruhandeln

Film om dagligvaruhandelns färdplan från 2019

Det finns många delar av dagligvaruhandelns verksamhet som påverkar klimatet och miljön. Att skapa cirkulära och hållbara flöden där återvinningsbara förpackningar och återvunnen eller förnybar råvara används är i fokus för dagligvaruhandels färdplan. Svensk Dagligvaruhandel ansvarar för arbetet.

Idag använder branschen cirka 220 000 ton plast till förpackningar. Merparten av den insamlade plasten, cirka 72 procent, går till energiåtervinning istället för att materialåtervinnas. Mängden plast, av den insamlade, som materialåtervinns är idag 28 procent. Vid förbränning (ingen återvinning) släpper plasten ut ungefär 5,7 kilo koldioxidekvivalenter per kilo plast.

Mål i dagligvaruhandelns färdplan

2025*: Alla konsumentförpackningar av plast är materialåtervinningsbara

2030: Alla konsumentförpackningar av plast är producerade av förnybar eller återvunnen råvara

*Målet var först satt till 2022, men ändrades på grund av utmaningen med nya innovativa förpackningsmaterial (alternativ till laminat).

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med

  • ökad materialåtervinning av plastförpackningar.
  • att gå över till plastförpackningar av förnybar eller återvunnen råvara, vilket kräver tillgång till förnybar råvara samt att bygga upp en marknad och efterfrågan på det återvunna materialet.

Framsteg inom branschen

Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:

I ett initiativ för att göra fler förpackningar återvinningsbara har Coop valt en biobaserad plastförpackning för de färska Änglamarks-kryddorna. Den tidigare påsen bestod av papper/plastlaminat som både var svår att återvinna och som dessutom bidrog till ökat matsvinn då kryddorna lätt torkade ut. Den nya påsen består av mer än 85 procent biobaserad polyetenplast och krukan består av återvunnen polypropenplast och är i monomaterial. Hela förpackningen är 100 procent återvinningsbar. 

Lidl Sverige har tagit fram en unik förpackning med återvunnen konsumentplast, som är godkänd för livsmedel. Förpackningen är gjord i 30 procent återvunnen plast och är 100 procent återvinningsbar. Den bidrar både till att öka resursutnyttjande och till att minskat fossilberoende inom plastanvändningen. 

Axfood byggde upp en databas under 2022 för allt förpackningsmaterial för egen märkesvara vilket är cirka 18 000 förpackningskomponenter. Databasen ökar kunskapen om förpackningsmaterialen och gör det enklare för Axfood att veta var och hur mycket plast som används i förpackningar för att förbättra dem och snabbare kunna gå över till återvinningsbara förpackningar av förnybar eller återvunnen råvara. 

ICA har anlitat en extern konsult som är expert inom plast och konvertering. Detta gör att de snart kommer kunna lansera återvinningsbara förpackningar inom livsmedelskänsliga kategorier så som ost och chark. Ett exempel på en nylanserad satsning är en juiceförpackning som har mindre mängd plast och är tillverkad av 100 procent återvunnen plast. Etiketten består av 100 procent återvunnet material och genom att byta förpackning sparar de cirka 10 ton plast – varje år! 

Svensk Plaståtervinning har ökat återvinningen av plastförpackningar från hushåll med 17 procent från förra året. Totalt innebär det att mer än 20 000 ton plastförpackningar har återvunnits cirkulärt. 2023 driftsätts den nya anläggningen Site Zero vilket skapar förutsättningar att kraftigt öka den cirkulära plaståtervinningen ytterligare genom att sorteringen ökar till tolv olika återvinningsbara fraktioner. 

Svensk Plaståtervinning har i år även etablerat ett samarbete med Borealis, som bygger Sveriges första anläggning för kemisk återvinning i Stenungssund som beräknas vara i drift 2025. 

Läs mer om branschernas arbete med att genomföra färdplanerna

Branschens utmaningar

Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:

Pandemiåren skapade flera flaskhalsar, som accelererades av Rysslands invasion av Ukraina och sanktionerna mot Ryssland. Detta resulterade i en stor brist på insatsvaror som används i tillverkningen av förpackningsmaterial, till exempel glasmassa, papper, träemballage och Bio­PE (sockerrörsplast). Mycket har påverkats både till pris och tillgång och flera prognoser tyder på att bristen kommer hålla i sig även under 2023. Detta har en negativ påverkan på förpackningsutvecklingen och tillgången på fullvärdiga materialåtervinningsbara alternativ. 

Plast är en teknisk och i många fall relativt komplicerad råvara. Stora krav ställs på teknikutvecklingen så att ersättningsmaterialet är bättre är föregångaren och inte leder till ökat matsvinn, krångligare transportlösningar eller försämrar förutsättningarna för produkten. Politiken behöver skapa ökade incitament för att sporra den tekniska utvecklingen av fossilfria och återvunna plaster, genom bland annat mer forskningsanslag, teknikupphandlingar eller regelförenklingar. 

Fortfarande slängs ungefär hälften av plastförpackningarna i hushållssoporna som går till förbränning. En utmatning är därför att få konsumenterna att bli bättre på att sortera sina förpackningar.