Fordonsindustrin – tunga fordon

Utsläppen från tunga fordon (över 3,5 ton) svarar för omkring en tredjedel av vägtrafikens klimatutsläpp. Totalt innebär det att lastbilar och bussar står för cirka 6,5 procent av de svenska klimatutsläppen. Riksdagen har beslutat att koldioxidutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

Mål i fordonsindustrins färdplan för tunga fordon

2030*: 50% av nyregistreringarna av tunga lastbilar är elektriska lastbilar.

2045: Helt fossilfri fordonsflotta.

*Målet har uppdaterats till att omfatta 50 procent några år före
2030 då utvecklingen går fortare än förväntat.

För att genomföra färdplanen arbetar branschen med tre strategier:

  • Ökad transporteffektivitet dvs effektivare fordon och effektivare användning av fordonen.
  • Ökad andel biodrivmedel, såväl låg- som höginblandning.
  • Elektrifiering av fordonsflottan vilket inkluderar främst batterier men även bränsleceller som drivs med vätgas.

Branschorganisationen Mobility Sweden (tidigare BIL Sweden) ansvarar för processen att genomföra färdplanen som innehåller ett låg- och ett högscenario för andelen elektriska lastbilar. Scenarierna grundar sig på tillverkarnas planer och strategier samt EU:s fordonskrav. Mobility Sweden arbetar för att nå det höga scenariot, vilket innebär att 50 procent av nyregistreringarna av lastbilar över 16 ton kommer att vara elektriskt drivna 2030.

Framsteg sedan färdplanen lanserades

Elbussen och ellastbilen är här!

Elektrifieringen av både elbussar och ellastbilar har tagit fart det senaste året. Inom busstrafiken introduceras elbussar i snabb takt. Drygt 600 elbussar rullar i Sverige just nu. Hösten 2020 lanserades ellastbilar som nu börjat skönjas i registreringsstatistiken. Till och med september i år har 31 ellastbilar, över 16 ton, registrerats.

Utbyggnad av laddinfrastrukturen

Regeringen och samarbetspartierna budgeterar drygt en miljard kronor 2021 och 2022 för att bygga ut laddinfrastrukturen för tunga fordon. Fordonstillverkarna lyfter fram god tillgång till laddinfrastruktur som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att elektriska fordon ska kunna slå igenom på bred front.

Ökad forskning elektromobility

Inom ramen för FFI, ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin, har flera större strategiska projekt inletts för att utveckla och demonstrera lösningar med tunga fordon som leder till klimatförbättringar. Ett exempel är pilotprojektet där Volvo Lastvagnar och DHL testar tunga helt eldrivna transporter upp till 60 ton i daglig linjetrafik mellan Jönköping och Göteborg. Ett annat projekt om elektriska transporter i stadsmiljö leds av Scania.

Fler exempel på framsteg i Bilaga 2 till uppföljningsrapporten 2021

Branschens utmaningar

Stöden för elektrifiering är idag uppdelat på flera myndigheter. Stöd till laddinfrastrukturen, genom Klimatklivet, hanteras av Naturvårdsverket, medan Energimyndigheten ansvarar för klimatpremien för miljölastbilar och de regionala elektrifieringspiloterna. Förutsättningar och villkor för stöden är ofta svårbegripliga och handläggningstiderna långa. Många åkeriföretag har svårt att hantera flera parallella ansökningsprocesser vilket gör att ansökningar uteblir och omställningen hämmas. Dagens olika myndighetsroller och ansvar är otydliga och stödnivåerna är inte anpassade till de viktigaste konkurrentländerna, som till exempel Tyskland.

En förutsättning för att nå klimatmålet för inrikes transporter är att det finns tillgång på biodrivmedel. Idag är möjligheten att tanka fossilfritt begränsad i stora delar av Sverige och de stödåtgärder som finns för biodrivmedel är tidsbegränsade, vilket skapar osäkerhet kring framtida tillgänglighet och dämpar investeringsviljan i ny teknik.

Laddinfrastruktur för tunga transporter saknas fortfarande. På grund av EU:s statsstödsregler inkluderas inte depåladdare och destinationsladdare i de stöd som nu utlovas genom de regionala elektrifieringspiloterna. Om det inte utverkas undantag för detta riskerar det att hämma utvecklingen. Elnätet saknar idag också kapacitet på flera ställen för att möta den ökade el- och effektefterfrågan.