Fordonsindustrin – tunga fordon

Sammanfattning

Sveriges klimatmål för inrikes transporter är att växthusgasutsläppen ska minska med 70 procent till år 2030, jämfört med 2010, samt en helt fossilfri fordonsflotta till 2045. Tunga lastbilar står i dag för cirka 20 procent av transportutsläppen och trots arbete med transporteffektivisering och viss överflyttning till järnväg och sjöfart förväntas de tunga lastbilstransporterna öka med 26 procent till 2030.

Det krävs alltså krafttag från både branschen och politiken för att klimatmålen ska kunna uppnås. Receptet för att nå målen är förutom transporteffektivisering, en ökad andel biodrivmedel, såväl låg- som höginblandning, och elektrifiering. 

  • Att upp till 50 procent av försäljningen av nya tunga lastbilar, över 16 ton, kommer att vara elektriska lastbilar 2030, givet en tillräckligt väl utbyggd infrastruktur.
  • Att energieffektiviseringen av fordonen fortsätter.
  • Att främja transporteffektiviteten i transportsystemet.
  • Att säkerställa att tunga fordon med en förbränningsmotor till 100 procent kan köras på biodrivmedel.
  • Att fossilfrihet finns i både produktionssystem och produkter, dvs hela livscykelperspektivet.
  • Att vara en föregångare som hållbar transportköpare av både godstransporter och persontransporter.
  • Att fortsätta stärka intern kompetens för att klara omställningen.

Detta kommer att ske genom att samarbeta med alla aktörer
i ekosystemet i omställningen och vara en partner
för regering och myndigheter för att nå målen.

Fordonsindustrin klarar inte omställningen på egen hand. Vi behöver påverka och harmonisera med EU vad gäller beskattning, elektrifiering samt infrastruktur för både laddning och biodrivmedel, men det behövs även rätt förutsättningar för den svenska marknaden.

Utbyggnaden av infrastrukturen bör ske stegvis. Vi välkomnar den aviserade statliga Elektrifieringskommissionen och regeringens elektrifieringsstrategi. Det behövs tydliga och ambitiösa etappmål för elektrifieringen av tunga transporter, som visar vilka roller och ansvar olika aktörer har för en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen och för nätets effekt och kapacitet. En lyckad utbyggnad kräver även att flexibiliteten för kör- och vilotider anpassas till laddning. I första fasen, som är här och nu, kommer den tunga lokala och regionala trafiken att elektrifieras för att följas av fjärrtrafiken, där flera alternativa spår finns. De tekniska lösningarna för fjärrtrafiken bedöms vara kommersiellt redo runt 2025, vilket innebär att planeringen av att denna trafik behöver startas omgående.

Staten behöver bidra till finansieringen både av laddinfrastruktur för tunga transporter och för köp och brukandet av fordonet. Staten bör även aktivt leda arbetet för en tids- och resurssatt nationell plan med tydliga mål för utbyggnadstakten av laddpunkter:

• I depå, »över-natt-laddning«, – icke publik laddning.

• Vid på- och avlastningsområden, logistikcenter/terminaler, laddning under dagen, – semi-publik laddning.

• På vägen, truck stops, – publik laddning.

För den långväga trafiken, dvs fjärrtransporterna finns det flera alternativa lösningar som bygger på elektriska fordon:

• Utbyggnad av snabbladdare för tunga lastbilar längs våra större transportleder.

• Utbyggnad av dynamisk laddning/elvägar för fjärrtrafiken längst med våra större transportleder.

• Utbyggnad av vätgasinfrastruktur, i likhet med satsningarna gjorda på flytande biogas samt hållbar vätgasproduktion.

Teknik- och affärsutveckling inom dessa områden går mycket snabbt och det är nödvändigt att regeringen och fordonstillverkarna arbetar tillsammans och i nära dialog med övriga EU-länder. För att nå 2030-målet är det önskvärt att omgående formulera en huvudstrategi för elektrifierade fjärrtransporter.

Biodrivmedel

• Tillgängligheten på hållbara biodrivmedel, men även förutsägbarheten och långsiktigheten, med ca fem till tio års planeringshorisont måste säkerställas. För produktion och tillgång på biogas ser vi många viktiga förslag i biogasutredningen, Mer biogas för ett hållbart Sverige (SOU 2019:63). Regeringen bör verka för att produktion och användning av hållbara biodrivmedel premieras inom EU.

• Behåll skatteundantaget för rena och höginblandade biodrivmedel.

• Bygg ut produktion av biodrivmedel och tankställen för biogas där behoven finns.

• För den flytande fordonsgasen bör ett motsvarande certifikatsystem som finns för gasformiga bränslen införas, på samma sätt som gröna elcertifikat.

Transporteffektivitet

• Utöka lagstiftning som möjliggör ett sammanhängande vägnät för längre och tyngre fordon.

• Möjliggör ett uppkopplat transportsystem, bland annat genom utbyggnad av 5G.

• Möjliggör lagstiftning mot ett automatiserat transportsystem.

Vi behöver också öka attraktiviteten genom olika typer av styrmedel för brukandet av fordonen:

• Använd miljöstyrande offentlig upphandling där myndigheter har ett särskilt ansvar för tydliga och offensiva miljö- och klimatkrav i upphandling.

• Behåll miljölastbilspremie och säkerställ erforderlig budget.

• Ta bort elskatten för elektriska bussar och lastbilar.

• Inför en smart miljöstyrande kilometerskatt som omfattar all trafik i Sverige, även utländsk, och som ersätter befintliga skatter och avgifter men med bibehållen miljölastbilspremien.

Sveriges klimatmål för transportsektorn är att de totala utsläppen ska minska med 70 procent från 2010 till 2030. Med åtgärder som vi föreslagit ovan är tillverkarna för både lätta och tunga fordons utgångspunkt att vi fortfarande kan nå 70-procentmålet till 2030. För att nå hela vägen krävs, förutom ovan nämnda åtgärder, att vi fortsätter att satsa på FoU och demonstration samt att demoprojekten skalas upp, från teknik till att även omfatta system och affärsmodeller.

Relaterade artiklar