Elbranschen
Den svenska elproduktionen är fossilfri till 98 procent. Branschens arbete för att genomföra färdplanen handlar därför till största delen om hur energibranschen via elektrifiering, kan möjliggöra hela samhällets omställning bort från fossila bränslen. Energiföretagen Sverige ansvarar för processen att genomföra färdplanen.
Mål i elbranschens färdplan
2030: Fossilfri elproduktion.
2045: Senast möta efterfrågan på fossilfri el i balans med andra samhällsmål: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Detta innebär att elbranschen kommer att bygga ut och utveckla elsystemet i takt med att kundernas efterfrågan på el ökar.
Så arbetar branschen med färdplanen
Ett antal stora elintensiva industrisatsningar har presenterats sedan färdplanen togs fram. Branschorganisationen Energiföretagen Sveriges senaste scenarioanalys visar att efterfrågan på fossilfri el kan öka med 120 procent till 2045. Det skulle i praktiken innebära att det behövs ett helt nytt elsystem inom 25 år, samtidigt som det befintliga systemet kräver underhåll och reinvesteringar.
Energiföretagen Sverige har inom projektet Färdplan Energi arbetat vidare med att tydliggöra uppmaningarna till politiken om bland annat de regelverk och marknadsmodeller som beskrivs i både elbranschens färdplan och uppvärmningsbranschens färdplan. Tretton tidslinjer har tagits fram i bred samverkan med berörda intressenter och utifrån ett systemperspektiv beskrivs konkreta förslag på vad som behöver göras, av vem och när för att nå fossilfrihet 2045.
Framsteg inom branschen
Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:
Effekten i vattenkraftverken i Sveriges tio största älvar går att höja med 24 procent eller 3 400 MW (motsvarande tre kärnkraftsreaktorer) enligt en rapport från Sweco och Skellefteåkraft från 2017.
Nu har Skellefteå Kraft gjort slag i saken och påbörjat en upprustning av vattenkraftverket Rengård i Skellefteälven. Det handlar dels om att anlägga ytterligare en turbin, dels om att renovera den befintliga anläggningen och byta den gamla turbinen, en investering på totalt 900 miljoner kronor som fördubblar effekten från 35 till 70 MW. Genom åtgärden kan man också få ut mer effekt i övriga anläggningar i Skellefteälven.
Nu är Hybrits pilotanläggning för lagring av vätgas invigd i Luleå. Det 100 kubikmeter stora bergrumslagret som ligger 30 meter under markytan i Svartöberget utanför Luleå blir det första i världen i sitt slag. SSAB, LKAB och Vattenfall investerar sammanlagt 259 miljoner kronor i vätgaslagret, delat i tre lika delar.
Växjö Energi har fått igång sin världsunika pilotanläggning för bio-CCS på en kraftvärmeanläggning. Infångning av koldioxidutsläpp från biobränslen ger negativa utsläpp. Tekniken är helt ny och provas för första gången, i samarbete med forskare på Lunds tekniska högskola. De första testerna är lovande och tekniken kräver betydligt mindre energi än andra metoder.
Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark invigdes i maj 2022. Parken har 84 vindkraftsverk och ligger i Lycksele och Åsele kommuner. Parken har en total effekt på 353 MW och kommer att leverera fossilfri el till cirka 200 000 hushåll.
Tre komponenter kommer finnas i den energipark som Gislaved Energi nu ska bygga i samarbete med PLS Energy Systems. Parken ska bestå av en solcellspark (2 MW), en vätgasanläggning (0,5 MW elektrolysör) samt ett energilager med återvunna elbilsbatterier (2 MWh).
Regeringen ger byggtillstånd för Vattenfalls vindkraftspark Kriegers Flak, tre mil söder om Trelleborg. Totalt handlar det om 40-50 vindkraftverk på totalt cirka 640 MW. Om planerna går i lås kan parken vara i drift runt 2028. Beslutet innebär att den senaste generationen vindkraftverk kan byggas – med en totalhöjd på upp till 280 meter mot tidigare 170 meter.
Branschens utmaningar
Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:
Samhällets och industrins behov av el är enormt. Bara satsningarna i norr väntas kräva 80 TWh el, motsvarande halva Sveriges årliga elproduktion. Energibranschen står redo att investera och bygga, både elnät och elproduktion, men de breda politiska besluten som kan skapa långsiktighet och stabilitet saknas.
Invasionen påverkar hela världen och Europas energiförsörjningen i synnerhet. Det bidrar till högre energipriser, större fokus på energisäkerhet och pekar på behovet av att minska Europas beroende av rysk gas. Den ökade osäkerheten leder till risk för uteblivna investeringar i den svenska omställningen och därigenom även osäkerhet för energisektorns investeringar.
De långa tillståndsprocesserna hindrar samhällets omställning mot fossilfrihet då det kan ta upp till 16 år att få en stamnätsledning på plats. Även för vindkraft och annan kraftproduktion är tillståndsprocessen utmaningen. I snitt tar en vindkraftpark 10 år att etablera. En viktig åtgärd är att reformera det kommunala vetot för överklagande och arbeta för att öka samhällets acceptans för omställningen.
Drygt 1 700 tekniker och ingenjörer kommer att gå i pension under kommande tre år, enligt Energiföretagens senaste kartläggning. En klar majoritet, 76 procent, ser att de behöver ersätta de flesta eller samtliga av de medarbetare som går i pension. Totalt beräknas cirka 8 000 tekniker och ingenjörer behöva rekryteras under de kommande tre åren.
- Bergmaterialindustrin
- Betongbranschen
- Bygg- och anläggningssektorn
- Cementbranschen
- Dagligvaruhandeln
- Dagligvaruindustrin
- Digitaliseringskonsultbranchen
- Elbranschen
- Flygbranschen
- Fordonsindustrin – lätta fordon
- Fordonsindustrin – tunga fordon
- Gasbranschen
- Gruv- och mineralbranschen
- Lantbruksbranschen
- Petroleum- och biodrivmedelsbranschen
- Sjöfartsnäringen
- Skidanläggningsbranschen
- Skogsnäringen
- Stålindustrin
- Uppvärmningsbranschen
- Åkerinäringen
- Återvinningsindustrin
Processägare: Energiföretagen
Publicerad: 2020