Den svenska elproduktionen är fossilfri till 98 procent. Branschens arbete för att genomföra färdplanen handlar därför till största delen om hur energibranschen via elektrifiering, kan möjliggöra hela samhällets omställning bort från fossila bränslen.

Mål i elbranschens färdplan

2030: Fossilfri elproduktion.

2045: Senast möta efterfrågan på fossilfri el i balans med andra samhällsmål: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Detta innebär att elbranschen kommer att bygga ut och utveckla elsystemet i takt med att kundernas efterfrågan på el ökar.

Så arbetar branschen med färdplanen

Ett antal stora elintensiva industrisatsningar har presenterats sedan färdplanen togs fram. Branschorganisationen Energiföretagen Sveriges senaste scenarioanalys visar att efterfrågan på fossilfri el kan öka med 120 procent till 2045. Det skulle i praktiken innebära att det behövs ett helt nytt elsystem inom 25 år, samtidigt som det befintliga systemet kräver underhåll och reinvesteringar.

Energiföretagen Sverige har inom projektet Färdplan Energi arbetat vidare med att tydliggöra uppmaningarna till politiken om bland annat de regelverk och marknadsmodeller som beskrivs i både elbranschens färdplan och uppvärmningsbranschens färdplan. Tretton tidslinjer har tagits fram i bred samverkan med berörda intressenter och utifrån ett systemperspektiv beskrivs konkreta förslag på vad som behöver göras, av vem och när för att nå fossilfrihet 2045.

Framsteg sedan färdplanen lanserades

Vindkraften har vuxit kraftigt

Sedan januari 2020 har 439 vindkraftverk med en beräknad årlig elproduktion på ca 5 TWh tagits i drift. Vindkraft står idag för cirka 20 procent av Sveriges elproduktion och med de många projekt som är i planeringsfas kommer andelen öka ännu mer framöver.

SWITCH – en del av lösningen på kapacitetsbristen

E.ON har utvecklat plattformen SWITCH som låter nätägare skapa en egen marknadsplats för effekt med anslutna elkonsumenter och elproducenter – flexleverantörer. Nätägaren kan sedan köpa flexleverantörens effekt och använda den för att undvika överbelastning eller lösa flaskhalsar i elnätet.

Skellefteå Kraft bygger ut effekten för vattenkraften

Skellefteå Kraft storsatsar i vattenkraftverket Rengård i Skellefteälven, där en renovering och ytterligare en turbin fördubblar kapaciteten från 35 MW till 70 MW. Satsningen förbättrar även reglerförmågan för andra kraftverk i älven vilket gör att Skellefteåälven i ännu större utsträckning kan bidra till elektrifieringen av samhället.

Samverkan med industrin

Många energibolag är djupt engagerade i industrisatsningar som HYBRIT (Vattenfall), Northvolt (Skellefteå Kraft) och Liquid Wind (Övik Energi och Uniper). Satsningarna kräver stora mängder el men kan också skapa värde för energisystemet genom till exempel spillvärme till fjärrvärme och efterfrågeflexibilitet via vätgaslager.

Fler exempel på framsteg i Bilaga 2 till uppföljningsrapporten 2021

Branschens utmaningar

Dagens långa tillståndsprocesser för elnät är ett stort hinder för utbyggnaden av elsystemet. Kortare ledtider är en förutsättning för investeringar i industrins elektrifiering och vätgasproduktion.

Idag byggs det framför allt vindkraft i Sverige. Även sol- kraft ökar kraftigt, dock från låga nivåer. Det skapar ett behov av lösningar som kan leverera kritiska väderoberoende stödtjänster för att skapa en balans så att leveranssäkerheten i systemet bibehålls. Sådana tjänster blir, i takt med att andelen planerbar kraft minskar, alltmer avgörande för att upprätthålla ett elsystem i balans. I dagsläget saknas incitament för sådana tjänster. Allmänt sett behöver elmarknadens funktion ses över för att säkerställa de investeringar i elproduktion som krävs för att kunderna ska våga satsa på elektrifiering.