Världen har inte klarat att minska utsläppen. Enskilda länder måste därför agera på ett nytt sätt, och utnyttja att fossilfri teknik har blivit bra och billig. Sverige bör nu pröva att införa industriella utvecklingsmål för att öka export och välfärd, skriver Svante Axelsson för Fossilfritt Sverige, Marie Nilsson för IF Metall och professor Johan Rockström i DN Debatt.

Solceller, batterier och vindkraft 75–90 procent billigare än för ett decennium sedan. Det ersätter inte bara fossil energi, det öppnar även dörren för mer vätgasproduktion. Teknikens framsteg gör att klimatomställningen nu går från en internationell diskussion om bördefördelning till en global grön kapplöpning.

Nationalstater ser av rent egoistiska skäl möjligheten i att öka konkurrenskraften, exporten och därmed välfärden genom att snabbt bli fossil­fria. USA:s ”Inflation reduction act”, som innefattar 300 miljarder dollar i offentliga investeringar i grön teknologi, är ett sådant exempel. Klimat­politiken krokar arm med en aktiv statlig näringspolitik.

Sex industrimål för minskade utsläpp och ökad konkurrenskraft
Sverige bör nu för första gången pröva att införa sex industriella utvecklingsmål för ökad konkurrenskraft. I DN Debatt föreslår vi sex mål som är framtagna i dialog med respektive berörd bransch:

  1. Energiförsörjningen är en nyckelfråga när Sverige behöver dubblera elanvändningen medan det fossila fasas ut. Det behövs ett delmål på kortare sikt med planeringsmål om att öka produktionen med minst 45 TWh till 2030. Annars riskerar Sverige att gå miste om nyetableringar, att företag flyttar utomlands eller skjuter på sina investeringar.

2. Den ökade elanvändningen behövs framför allt för att producera vätgas. Vi är på väg in i ett samhälle där vätgasen kommer att ersätta de fossila bränslena inom järn, stål, raffinaderi, kemi och godstransporter. Regeringen bör anta Energimyndighetens vätgasstrategi och besluta om ett planeringsmål på minst 5 GW till 2030 och 15 GW till 2045 i produktionskapacitet av fossilfri vätgas.

3. Även om elektrifieringen går fort behövs fossilfria drivmedel och biogas under tiden det fossila ska fasas ut. Regeringen bör lägga fast ett produktionsmål på 10 TWh biogas till 2030.

4.Bygg- och fastighetssektorn orsakar i dag 20 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. Regeringen bör stötta omställningen av cementproduktionen och ha ett mål om att införa CCS-tekniken (koldioxid­avskiljning och lagring) på cementproduktionen i Sverige 2030.

5.FN-panelen IPCC är tydlig med att teknologier för att avskilja koldioxid måste skalas upp snabbt, samtidigt som olja, kol och gas fasas ut. Regeringen bör lägga fast ett mål om produktion av minst 1,8 miljoner ton negativa koldioxidutsläpp till 2030.

6. Laddinfrastrukturen är en grundförutsättning för snabb elektrifiering av personbilar och lastbilar. EU reglerar de stora Europavägarna genom regelverket AFIR, men Sverige behöver ha liknande ambitioner för det övriga vägnätet. Det skulle innebära laddstationer var 60:e kilometer, samt tankstationer för vätgas minst var 200:e kilometer.

Läs hela artikeln i DN Debatt