Fordonsindustrin – lätta fordon

Sammanfattning

Klimatmålet för inrikes transporter är att minska koldioxidutsläppen
med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010 samt till 2045 ska fordonsflottan vara helt fossilfri.

För personbilstillverkarna är elektrifiering huvudstrategin
för att nå klimatmålen, men det krävs även biodrivmedel.

Transportsektorns elektrifiering är en global trend, driven av behovet att ställa om samhället till fossilfria energikällor.
EU och Sverige har höga ambitioner och ligger långt framme inom detta område. Genom att stimulera elektrifieringen vill man inte enbart minska sina egna utsläpp, utan förhoppningen är att detta också ska leda till utveckling av teknik, strategier och policyinstrument som sedan resten av världen kan använda. Därigenom kan man få en hävstångseffekt som långsiktigt kan medföra en större påverkan på de globala utsläppen än enbart de egna utsläppsminskningarna.

En starkt bidragande orsak till att elektrifieringen ser ut att ta fart de närmaste åren är EU:s krav på att de genomsnittliga utsläppen från nya fordon måste minska väsentligt det närmaste decenniet. Samtliga tillverkare är tvungna att se till att de genomsnittliga koldioxidutsläppen för de fordon de säljer inom EU ligger under vissa gränser, annars väntar mycket höga böter. En samstämmig bedömning bland tillverkarna är att personbilskraven för 2025 och 2030 knappast går att nå utan en betydande andel laddbara bilar.

Baserat på tillverkarnas planer och strategier samt EU:s fordonskrav har ett spann av scenarier formulerats för den europeiska försäljningen av laddbara personbilar 2020-2030. I låg-scenariot antas att EU:s fordonskrav nätt och jämnt uppfylls. I hög-scenariot antas att tillverkarnas nuvarande produktionsplaner fram till 2025 uppnås, och att marknadsutvecklingen sedan går något snabbare 2025-2030, eftersom laddbilarnas inköpspris då förväntas ha fallit till fossilbilarnas nivå. Baserat på detta konstrueras sedan scenarier för den svenska laddbilsförsäljningen.
Enligt scenario »hög« sjunker flottans genomsnittliga utsläpp till 73 g/km 2030, dvs 59 procent lägre än 2010. Branschen kommer arbeta för att nå det högre scenariot dvs att 80 procent av nybilsförsäljningen kommer att vara laddbara bilar 2030.

Elektrifiering är personbilstillverkarnas huvudstrategi
för att minska klimatpåverkan, men för att nå målet att
minska utsläppen med 70 procent till 2030 är även biodrivmedel ett viktigt verktyg. För flytande biodrivmedel
är det framför allt tillgången som är den begränsande faktorn. Biogas har fördelen att den kan tillverkas av matavfall och liknande restprodukter i relativt stor skala.

För att ambitionerna om bilar med lägre utsläpp ska nås räcker det inte med att personbilstillverkarna tillhandahåller sådana modeller: konsumenterna och företagen måste också vilja köpa dem. Vilka fordon som säljs påverkas även av flera faktorer som inte personbilstillverkarna rår över, som exempelvis fordonsskatter och subventioner, förmånsbilsregler, drivmedelsskatter och utbyggnad av laddinfrastruktur. I synnerhet bedömer man att utbyggnad av snabbladdinfrastruktur längs de större vägarna är en förutsättning för att få brett genomslag för laddbara fordon, så att man lätt även kan genomföra längre resor och transporter. Annars riskerar de laddbara fordonen att bli en nischmarknad för fordon avsedda enbart för kortare sträckor, som »andrabil« respektive »stadstrafik«.

Fordonsindustrin kommer att arbeta för:
• Att nå det högre scenariot dvs att 80 procent av nybilsförsäljningen kommer att vara laddbara bilar
2030.

• Att utbudet av fordon motsvarar efterfrågan.

• Att kompetens finns inom branschen för att klara
omställningen.

• Fossilfrihet i både produktionssystem och produkter,
dvs hela livscykelperspektivet.

• Att energimärkning på nya fordon införs i Sverige.

• Att verka för utrullningen av hela spektrumet av
delningstjänster för både personer och varor.

• Att samarbeta med alla aktörer i ekosystemet i
omställningen.

• Att vara en partner för regeringen och myndigheter
för att nå målen.

Fordonsindustrin klarar inte omställningen på egen hand
utan regeringen behöver bistå med:

Infrastruktur
• Bygg ut laddinfrastrukturen och att kapacitet och effekt i elnäten byggs ut i takt med utrullning av fordonen.

• Stöd samordning när det gäller publik och privat
laddning.

• Samordna och finansiera de sk vita fläckarna där
marknaden inte själv bygger laddpunkter för lätta
fordon.

• Påverka EU och utvalda bilaterala avtal så att laddinfrastrukturen byggs ut av medlemsländerna samt verka för standardisering av teknik och betallösningar.

• Fortsatt stöd i form av exempelvis Klimatklivet och
Ladda hemmastödet.

• Höj ambitionerna i Boverkets krav på andel laddplatser.

Styrmedel för köp
• Justera Bonus-malussystemet, till exempel genom att fördela malusen på sju år istället för tre år, ta hänsyn till alla hållbara biodrivmedel och ta hänsyn till transportnyttan. Utbetalningen av bonusen bör justeras så att bilarna inte exporteras efter 6 månader.

• Förläng de nedsatta förmånsvärdena ytterligare tre år och ingångna avtal ska gälla avtalet ut, vanlig leasingperiod är 36 månader.

Styrmedel för brukande av fordonet
• Regeringen bör påverka EU så att personbilstillverkarna får ta hänsyn till biodrivmedel i utsläppskraven till 2025 och 2030 för personbilar och lätta lastbilar.

• Hantera laddhybrider som elbilar, till exempel genom
att tillåta laddhybrider i miljözon klass 3.

• Inför ytterligare incitament för fordonsägare att
tanka biodrivmedel.

• Inför differentierade trängsel- och broavgifter
samt parkeringskostnader.

• Inför en smart kilometerskatt som på sikt ersätter
befintliga skatter och avgifter på fordonen.

• Verka för utrullningen av hela spektrumet av delningstjänster
för både personer och varor.

Sveriges klimatmål för transportsektorn är att de totala utsläppen ska minska med 70 procent från 2010 till 2030. Med åtgärder som vi föreslagit ovan är vår utgångspunkt att vi fortfarande kan nå 70-procentmålet till 2030. Enligt scenariot att 80 procent av nybilsförsäljningen utgörs av laddbara bilar 2030 förväntas de lägre koldioxidutsläppen per kilometer från personbilar ge ett väsentligt bidrag till målet och minska utsläppen med cirka 60 procent. För att nå hela vägen till målet om 70 procent krävs även ökad användning av biodrivmedel. Reduktionsplikten är ett viktigt styrmedel, men vi behöver
fler styrmedel för ökad andel biodrivmedel och en högre förnyelsetakt.

Relaterade artiklar