För att få fart på klimatkraven inom offentlig upphandling har sex kommuner inom Fossilfritt Sveriges klimatledarprogram tagit fram en sjupunktslista på åtgärder som idag publiceras i en debattartikel i Dagens Samhälle.

I färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft pekas effektiva klimatkrav i den offentliga upphandlingen ut som en av de viktigaste punkterna för att näringslivet ska kunna ställa om.

Inom många branscher finns idag tekniska lösningar för att genomföra stora utsläppsminskningar men för att de ska få genomslag måste de också beställas. Att introducera en ny teknik på en marknad är ofta dyrt och medför risk att man blir utkonkurrerad av billigare alternativ.

Varje år gör kommuner, regioner och myndigheter inköp till ett värde av 800 miljarder kronor och de krav som ställs i den offentliga upphandlingen utgör därför en betydande påverkan av marknaden. Det gäller både att skapa marknader som får upp volymer och får ner pris på befintlig förnybar teknik men också att genom innovations upphandling locka fram ny.

Inom projektet ”Klimatledarkommuner för offentlig upphandling” har Fossilfritt Sverige arbetat tillsammans med Helsingborgs stad, Umeå kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Örebro kommun och Östersunds kommun för att identifiera vilka utmaningar som finns med att införa klimatkrav i den offentliga upphandlingen.

Utmaningar för effektiva klimatkrav

Bland annat pekar kommunerna på svårigheterna med en otydlig styrning och vägledning kring vilken ambitionsnivå det ska vara på kraven och hur avvägningar ska göras mellan hållbarhet och kostnad. Det kan också vara svårt att få till stånd samverkan och ofta saknas kompetens i frågan. Det kan bidra till att nya sätt att tänka runt vilka tjänster och produkter som kommunerna använder inte får genomslag. För mindre kommuner är problemet också att man på egen hand inte erbjuder en tillräckligt stor marknad för att leverantörerna ska våga ta risken att investera i nya tekniska lösningar.

Dessutom saknas ofta resurser och en tydlig struktur för att följa upp de krav som ställs, vilket kan utnyttjas av oseriösa aktörer på marknaden som lovar ut mer än de kan hålla.

Åtgärder

De sex klimatledarkommunerna har tagit fram handlingsplaner för hur de ska arbeta med klimatkrav i upphandlingen framöver och har tillsammans också tagit fram sju punkter som är viktiga att en kommun arbetar efter för att lyckas. Dessa sju punkter uppmanar de nu fler kommuner att ställa sig bakom.

Punkterna är:

  • Ta ett regionalt ansvar för att driva på för mer samordnade klimatkrav med andra beställare för att underlätta och minska de ekonomiska riskerna för leverantörer som utvecklar klimatsmartare produkter och tjänster.   
  • Avsätt tillräckliga resurser så att den offentliga upphandlingen kan användas som ett strategiskt verktyg för att uppnå kommunens klimat- och hållbarhetsmål.
  • Prioritera uppföljning av de krav som ställs så att inte oseriösa leverantörer gynnas och skattemedel riskerar att användas på ett ineffektivt sätt. 
  • Driv på marknadsutvecklingen i samverkan med näringslivet genom ambitionshöjningar under avtalstiden. Exempelvis genom att ställa krav på stegvis upptrappning eller genom samarbetsmodeller där beställare tillsammans med leverantörer utvecklar nya lösningar.
  • Effektivisera arbetet med att minska inköpens klimatpåverkan genom kategoristyrning. Genom att kategorisera organisationens inköp ges förutsättningar för ett helhetsperspektiv av hur inköpen bidrar till kommunens klimatpåverkan.
  • Genomför kunskapshöjande insatser med beställare och inköpare inom kommunorganisationen för att stärka deras förmåga att ställa och följa upp hållbarhetskrav inom prioriterade upphandlingsområden.
Läs debattartikeln hos Dagens Samhälle