Resan mot ett fossilfritt Sverige
Resan har redan börjat

Tempot måste öka men vi har kommit en bit på vägen

Kapitel 1 | Kapitel 2Kapitel 3 | Kapitel 4 | Kapitel 5

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland

Denna målsättning visar att Sveriges strategi inte bara handlar om att minska utsläppen utan att göra det på ett sätt som också stärker välfärden. Genom att visa att det är möjligt kan vi inspirera fler länder att följa samma väg.

2017 beslutade riksdagen med bred politisk majoritet om det klimatpolitiska ramverket. Det innehåller ett klimatmål och en klimatlag som gör varje framtida regering ansvarig för att föra en politik som ligger i linje med målet samt ett klimatpolitiskt råd som utvärderar den förda politiken.

Riksdagens mål: Sverige ska ha senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. 

Det finns etappmål på vägen och ett av dem är specifikt för transporter: Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. 

Läs mer om det klimatpolitiska ramverket hos Naturvårdsverket

Vi har ställt om förut!

Nedmonteringen av Kockumskranen i Malmö. Foto: Hans Kylberg

Sverige har goda erfarenheter av omställningsprocesser. En viktig del handlar om att underlätta för arbetskraften att ställa om när behoven i industrin förändras. När jordbruket rationaliserades och arbetstillfällen gick förlorade skapades jobben i stället inom industrin. 

Nedläggningen av varvsindustrin och omställningen av tekoindustrin är exempel på stora strukturomvandlingar där de flesta arbetare kunde få nya jobb inom företag som var mer lönsamma än de som gick under. En nyckel till att detta lyckades var att trygghetssystemen fungerade så att arbetskraften kunde omskolas. En annan avgörande faktor har varit att hur nya innovationer uppmuntrats så att nya industrier kunnat etableras på orter där gamla lagt ner.

Läs rapporten ”Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar” hos Tillväxtanalys

Utsläppen minskar

Diagram över utvecklingen av växhusgasutsläpp och BNP
Källa: Naturvårdsverket: Växthusgaser – territoriella utsläpp och upptag

+ 86%

BNP tillväxt sedan 1990

– 29%

Växthusgasutsläpp från svenskt territorium

Sedan 1990 har utsläppen från svenskt territorium minskat med 29 procent (2019). Framför allt elsektorn och fjärrvärmesektorn har minskat sina utsläpp och är på god väg att bli fossilfria. Minskningen sker fortfarande i för långsam takt för att nå målen men inget talar för att denna minskning varit på bekostnad av ekonomisk tillväxt. BNP har under samma period växt med 86%.

Diagram över växthusgasutsläppen från konsumtionen

8,1 ton/person

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp 2018

De territoriella utsläppen mäter hur mycket Sverige släpper ut som land men för att beräkna hur mycket utsläpp som orsakas av den genomsnittlige svensken måste också de utsläpp som kommer av konsumtionen.

De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser (42%) men också i andra länder (58%).  3/5 av utsläppen kommer från hushållens egen konsumtion medan 2/5 kommer från offentlig konsumtion och investeringar.

Statistiken över de konsumtionsbaserade utsläppen innehåller fortfarande många osäkerhetsfaktorer och vissa delar saknas helt. Bilden leder ändå till tre slutsatser:

1. Minskningen av territoriella utsläpp har inte skett genom att utsläppen till någon betydande del flyttats utomlands.

2. 8,1 ton per capita är långt ifrån 1 ton, som brukar betraktas som en hållbar nivå.

3. Individen kommer inte klara att minska till hållbar nivå på egen hand utan det krävs att hela samhället ställer om.

Läs mer om Sveriges utsläppsstatistik hos Naturvårdsverket

Detta har hänt

Bakgrunden till att utsläppen i Sverige har minskat handlar om både politiska beslut och teknisk utveckling. Två faktorer som också har påverkat varandra.

  • 1991 var Sverige först i världen med att införa koldioxidskatt 
  • Oljepannor hade börjat ersättas redan efter oljekrisen på 1970 talet men koldioxidskatten påskyndade utvecklingen
  • Det har även bidragit till att kol- och oljeeldade kraftverk har fasats ut. På 15 år byggdes kärnkraften ut med elproduktion som motsvarade nästan hälften av den totala elanvändningen. 
  • Samtidigt har fjärrvärmenäten har byggts ut och bränslet succesivt bytts från fossilt till förnybart, 
  • Värmepumparna slog igenom tack vare en statlig teknikupphandling 
  • Användningen av biobränsle i industrin har ökat
  • Fordonen har blivit mer energieffektiva och i framför allt den tyngre trafiken har biodrivmedel börjat ersätta fossila. 

Målkonflikter och synergier

Klimatet är inte den enda utmaningen samhället står inför. Kampen mot klimatförändringarna måste ske i samklang med de andra hållbarhetsmålen, både de sociala och de som gäller miljön. Så måste ekosystemens välbefinnande tas i beaktande när mineraler ska brytas till batteritillverkning eller biomassa utnyttjas för att ersätta fossila bränslen.  

Men lika viktigt är att se synergieffekter som finns mellan målen. Dels påverkar klimatförändringar i sig biologisk mångfald, kan leda till hungersnöd, försura haven etc. Dels kan minskad användning av fossila bränslen till exempel bidra till bättre hälsa och, genom att energitillgångarna sprids till fler, till fredligare samhällen.

Kapitel 1 | Kapitel 2Kapitel 3 | Kapitel 4 | Kapitel 5

Nästa kapitel
Transporterna är på väg

 

Till kapitel 2