– Genom att se till de nyttor man får ut inom till exempel sjukvårds- och säkerhetsområdet blir många klimatåtgärder i själva verket samhällsekonomiskt lönsamma även när klimateffekterna räknas bort

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

I rapporten lyfts två typer av synergier fram. Den ena är synergier som uppstår inom andra politikområden till följd av klimatpolitiska åtgärder. Som till exempel att minskad biltrafik i städerna också minskar utsläpp av kväveoxider och partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutet har beräknat att kväveoxider och partiklar leder till mer än 5 000 förtida dödsfall per år, vilket ger samhällskostnader på runt 42 miljarder kronor per år.

Den andra är utsläppsminskningar som uppstår till följd av åtgärder utanför klimatpolitiken. Digitaliseringsåtgärder genomförs till exempel med syfte att spara tid och pengar, men samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser. Enligt konsultbolaget McKinsey kan uppkopplade hem leda till energibesparingar på 20 procent, vilket sänker både utsläpp och energiräkningar.

Enligt rapporten är det här nyttoeffekter som oftast inte tas med i beräkningarna när det beslutas om klimatåtgärder vilket gör underlagen snedvridna. Fossilfritt Sverige föreslår därför:
1. Komplettera Kommittéförordningen med krav på att studera klimatrelaterade effekter. Liknande förändringar av spelregler bör även göras för såväl myndigheter som regeringskansliet.
2. Fatta mer allsidigt avvägda beslut. Det bör införas beslutskriterier som åtminstone gör att tillkommande nytta vägs in i besluten.

– Ett perspektiv som växer sig allt starkare är att en ambitiös svensk klimatpolitik är en språngbräda för ökad export av klimatsmarta lösningar som till exempel fossilfri stålproduktion och fossilfria lastbilar. Att se Sverige som en permanent världsutställning för modern teknik är ett synsätt som väger upp de enögda kostnadsberäkningarna, säger Svante Axelsson.

Rapporten: Synergier överallt