Industrisatsningar

Om: Heidelberg Materials planerar CCS vid sin cementproduktion i Slite som 2024 släppte ut ungefär 1,3 miljoner ton koldioxid. Om CCS-projektet genomförs kan ungefär 1,8 miljoner ton koldioxid fångas in, vilket motsvarar 4% av de svenska utsläppen. I och med att biobränslen används kan negativa utsläpp om ungefär 300 000 ton per år uppnås.
Tidsplan: I samband med ansökan till Industriklivet gjordes förberedelser för att kunna ta ett investeringsbeslut 2026 och ta den i drift 2032. Under hösten 2025 meddelades att projektet pausas. Vid rätt förutsättningar kan projektet återupptas.
Sektor: Cement & betong
Anställda: 230 anställda
Investering: 10 miljarder kronor
Statligt stöd: Cirka 310 miljoner kronor från Industriklivet för olika etapper av CCS-projektet. Har ansökt om ytterligare 7,9 miljarder kronor från Industriklivet för att genomföra projektet. Ansökan beviljades ej.
Status: Projektet har pausats. Heidelberg fick våren 2025 ett 30-årigt brytningstillstånd i Slite och Svenska kraftnät och regeringen har beslutat att bygga ny elförbindelse mellan Gotland och fastlandet.
Orsak till försening: Uteblivit stöd från Industriklivet eller annan riskavlastning, till exempel Contracts for Difference vilket givits till CCS-projekt i andra länder i Europa.
Omställning eller nyetablering: Omställning
Tillkommande energibehov: 1,2 TWh el
Senast uppdaterad: 2026-04-14

Om: Utveckling av värdekedja för fossilfritt stål. Samriskföretaget ägs av Vattenfall, SSAB och LKAB. En pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp invigdes under 2020, och under 2022 invigdes pilotanläggningen för lagring av vätgas i bergrum.
Tidsplan: Initiativet startade 2016. Den ursprungliga planen var att köra pilotfas 2018 till 2024 och att gå från till pilot till demo 2025 med demonstrationsanläggningar som skulle tas i drift 2028.
Sektor: Stål
Statligt stöd: Hybrit-projektet har fått cirka 520 miljoner kronor i stöd från industriklivet för pilotanläggningarna och genomförbarhetsstudie för demonstrationsanläggningen. LKAB har fått 3,1 miljarder kronor för att bygga demonstrationsanläggningen för fossilfri järnsvamp i Gällivare. Demoanläggningen har också fått 143 miljoner euro i stöd från EU genom innovationsfonden.
Status: Driften av vätgaslagret har förlängts till 2026. Bägge piloterna beskrivs som framgångsrika bevis på teknikerna. Uppskalning i demo sker nu inom de olika bolagen. Se LKAB för demonstrationsanläggningen för framställning av fossilfri järnsvamp.
Omställning eller nyetablering: Nyetablering
Senast uppdaterad: 2025-05-13

Om: En demoanläggning byggs i Luleå för utvinning av sällsynta sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur vad som idag blir gruvavfall.
Tidsplan: Anläggningen byggs för närvarande och bedöms vara igång hösten 2026. Planen är därefter att bygga en fullskalig industrianläggning. I ett första steg är det avfall från gruvan i Gällivare som kommer att bearbetas.
Sektor: Gruvor
Investering: 800 miljoner kronor.
Statligt stöd:
Status: Bygget påbörjat.
Omställning eller nyetablering: Nyetablering
Tillkommande energibehov:
Senast uppdaterad: 2025-06-24

Om: VAROPreems raffinanderi i Göteborg var 2024 Sveriges sjunde största direkta utsläppskälla med fossila utsläpp på drygt 560 000 ton koldioxid. Investeringar har gjorts för att nå över 300 000 producerade kubikmeter förnybara drivmedel 2024.
Sektor: Raffinaderi
Anställda: Cirka 350 anställda
Senast uppdaterad: 2026-04-13

Om: Utvinning av järnmalm och vidareförädling till järnsvamp. LKAB har traditionellt sålt järnmalm som bearbetats för transport och reduktion i masugn. Satsningen på att tillverka fossilfri järnsvamp skulle innebära att ta över förädlingssteget som masugnarna idag står för. I Gällivare planeras en demoanläggning för fossilfri järnsvamp med en årsproduktion på cirka 1,3 miljoner ton. Järnsvampen från demoanläggningen kommer att möjliggöra en utsläppsminskning på cirka 1,4 Mton CO2e per år, eller cirka tre procent av Sveriges utsläpp, när den ersätter masugnsprocesser hos SSAB i Luleå. När demoanläggningen är på plats är planen att steg för steg växla upp produktionen av fossilfri järnsvamp till 5,4 Mton.
Tidsplan: Planen var att bygga demoanläggningen i Gällivare och att den skulle vara klar till 2026. Därefter skulle LKAB i Gällivare gradvis expandera för att producera cirka 5 miljoner ton järnsvamp. Demoanläggningen som ska tillverka fossilfri järnsvamp är försenad från 2026 till 2028-2029 med risk för viss ytterligare försening. Fullskaliga uppskalningen i Gällivare och Malmberget försenas som följd. Tillståndsprocessen har lett till förseningar och bolaget väntar på ett domslut under 2025. Investeringsbeslut för demoanläggningen planeras under 2026.
Sektor: Gruvor
Anställda: 1 200 anställda i Gällivare.
Investering: Över 20 miljarder kronor för demonstrationsanläggningen i Malmberget.
Statligt stöd: LKAB har fått 3,1 miljarder för att bygga demonstrationsanläggningen för fossilfri järnsvamp i Gällivare. Demoanläggningen har också fått 143 miljoner euro i stöd från EU genom innovationsfonden.
Status: Väntar på miljötillstånd och investeringsbeslut.
Orsak till försening: Tillståndsprocessen, kostnadsutveckling och politisk osäkerhet.
Omställning eller nyetablering: Delvis omställning, delvis nyetablering i och med att de tar över ett steg värdekedjan.
Tillkommande energibehov: Demoanläggning ökar elbehovet med 5 TWh. När hela Gällivare och Malmberget senare ställer om ökar det till 20 TWh el per år.
Senast uppdaterad: 2025-06-24

Om: VAROPreem bildades i januari 2026 efter sammanslagningen mellan Preem och Schweiziska VARO. 

VAROPreems raffinaderi i Lysekil är Sveriges tredje största utsläppare av koldioxid och släppte 2024 ut 1,4 miljoner ton koldioxid. Raffinaderiets Synsat-anläggning har byggts om vilket är VAROPreems hittills största och viktigaste omställningsprojekt i Sverige.

Den ombyggda anläggningen blev klar under våren 2025, och möjliggör storskalig produktion av diesel med förnybara råvaror på uppåt 40 procent. Det innebär att VAROPreem från 2026 (vid maximal produktion) kan ersätta upp till en miljon kubikmeter fossil råvara varje år.

Genom ökad inblandning av förnybara råvaror kan VAROPreem fasa ut fossil råolja, vilket innebär årliga utsläppsminskningar i användarled med cirka 2 miljoner ton fossil koldioxid – motsvararande cirka 5 procent av Sveriges årliga territoriella klimatutsläpp. De direkta fossila koldioxidutsläppen från anläggningen kommer inte att öka till följd av projektet.
Sektor: Raffinaderi
Anställda: Preem har totalt 600 anställda i Lysekil
Investering: 6 miljarder kronor har investerats i Synsat-anläggningen.
Statligt stöd: Finansieringen Synsatprojektet har tilldelats grön kreditgaranti från Riksgälden.

Företaget har fått knappt 8 miljoner i stöd från Industriklivet för att undersöka möjligheterna att upprätta en fullskalig anläggning för CCS.
Status: Synsat är i drift.
Omställning eller nyetablering: Omställning
Senast uppdaterad: 2026-04-13

Om: Tillverkning av fossilfritt stål ska ersätta konventionell produktion. När masugnen stänger i Luleå minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar med sju procent. När masugnarna stänger i både Luleå och Oxelösund kommer Sveriges utsläpp av växthusgaser att minska med tio procent.
Tidsplan: Det nya elektrostålverket planeras att tas i drift i slutet av 2029. SSAB tidigarelade under 2022 sin omställning med cirka 15 år och ska bli i princip fossilfria i produktionen 2030 i stället för 2045.
Sektor: Stål
Anställda: 1100 anställda
Investering: 50 miljarder kronor.
Statligt stöd: SSAB har fått 1,45 miljarder kronor i stöd för omställningen i Luleå från EU genom fonden för en rättvis omställning. Se också Hybrit.
Status: Pågår.
Orsak till tidigareläggning: Efterfrågan på fossilfria produkter hos kunder, teknisk mognad och stark finansiell position.
Omställning eller nyetablering: Omställning
Tillkommande energibehov: I Luleå är ökningen cirka 2 TWh el. För hela företaget innebär samtliga projekt en ökning till 4,2 TWh el från 1,6 TWh och en minskad användning av kol med 18 TWh.
Senast uppdaterad: 2026-04-17

Om: Tillverkning av fossilfritt stål ska ersätta konventionell produktion. När masugnarna stänger i Oxelösund minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar med tre procent. När masugnarna stänger i både Luleå och Oxelösund kommer Sveriges utsläpp av växthusgaser att minska med tio procent.
Tidsplan: Ljusbågsugnens produktionsstart planeras till början av 2027. SSAB tidigarelade under 2022 sin omställning med cirka 15 år och ska bli i princip fossilfria i produktionen 2030 i stället för 2045.
Sektor: Stål
Anställda: 2400 anställda
Investering: 6,2 miljarder kronor.
Statligt stöd: Se Hybrit.
Status: Under konstruktion.
Orsak till tidigareläggning: Efterfrågan på fossilfria produkter hos kunder, teknisk mognad och stark finansiell position.
Omställning eller nyetablering: Omställning
Tillkommande energibehov: I Oxelösund är ökningen cirka 0,5 TWh el. För hela företaget innebär samtliga projekt en ökning till 4,2 TWh el från 1,6 TWh och en minskad användning av kol med 18 TWh.
Senast uppdaterad: 2026-04-17

Om: St1s raffinaderi i Göteborg är Sveriges sjätte största utsläppskälla, mätt i direkta utsläpp, och släppte 2024 ut nästan 600 000 ton koldioxid. De största utsläppen kopplade till verksamheten sker dock vid användningen av bränslena. St1 har öppnat ett bioraffinaderi i anslutning till raffinaderiet med en kapacitet på 200 000 ton per år. Det kan ersätta fossila drivmedel motsvarande 500 000 ton koldioxid per år. St1 är med i bränsle-, drivmedels- och laddbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft och planerar att nå klimatneutralitet senast 2045. Bolaget arbetar med att ta fram en åtgärdsplan för att uppnå målet.
Tidsplan: Bioraffinaderiet är byggt och togs i drift 2024. Ingen tidsplan för stopp av fossila utsläpp är publicerad.
Sektor: Raffinaderi
Anställda: 290
Investering: I bioraffinaderiet investerades 4 miljarder kronor.
Status: Bioraffinaderiet är i drift.
Omställning eller nyetablering: Omställning.
Senast uppdaterad: 2026-04-15

Om: Utvinning av järnmalm och vidareförädling till järnsvamp. LKAB har traditionellt sålt järnmalm som bearbetats för transport och reduktion i masugn. Satsningen på att tillverka fossilfri järnsvamp skulle innebära att ta över förädlingssteget som masugnarna idag står för. I Kiruna planerades omställningen skalas upp gradvis efter demoanläggning i Gällivare. I Kiruna kan även Per Geijer-fyndigheten innebära ökad produktion samt ökade upptag av sällsynta mineraler och fosfor.
Tidsplan: En omställning till fossilfri järnsvamp skulle inledas efter att omställningen i Gällivare/Malmberget var klar. Inledning av järnsvampsproduktion i Kiruna är framflyttad till 2040-talet. Investeringar för att expandera gruvan och öka upptaget av sällsynta mineral är planerade till 2030-talet.
Sektor: Gruvor
Anställda: 2400 anställda i Kiruna.
Investering: 10-20 miljarder kronor per år i hela bolaget under 15-20 år för omställning och expansion på alla orter.
Statligt stöd:
Status: LKAB kommer att i första hand fokusera på att utvinna nya fyndigheter i Per Geijer innan man startar produktionen av fossilfri järnsvamp.
Orsak till försening: Planen på att producera fossilfri järnsvamp av malmen i Kiruna har skjutits på framtiden. Det beror dels på förseningar för de andra gruvorna, men också ett ändrat fokus i Kirunagruvan, där nya fyndigheter nu styrt planerna mot ökade produktionsvolymer och utvinning av biprodukter som fosfor och sällsynta mineraler.
Tillkommande energibehov: Om Kirunagruvan ställer om till att producera järnsvamp blir det tillkommande elbehovet där 50 TWh, men det kommer etappvis efter 2040. Utan produktion av järnsvamp behöver Kirunagruvan ändå mer el för att kunna få igång produktion av Per Geijer.
Senast uppdaterad: 2025-06-24

Om: En anläggning byggs för att kunna fånga och transportera 800 000 ton koldioxid för lagring per år. De negativa utsläpper motsvarar knappt två procent av Sveriges utsläpp.
Tidsplan: Driftstart är planerad till 2028.
Sektor: Negativa utsläpp
Anställda: Som mest kommer projektet innebära 1 400 arbetstillfällen under byggfasen. Vid drift väntas det innebära cirka 30 nya anställda.
Investering: 13 miljarder.
Statligt stöd: Projektet har fått 180 miljoner euro i stöd av EU:s innovationsfond. De har också säkrat 20 miljarder kronor från staten över max 15 år i den omvända auktionen för bio-CCS.
Status: Slutligt investeringsbeslut fattades under våren 2025 och projektet är nu i byggfas. De har säkrat världens största avtal för negativa utsläpp med Microsoft. Avtalet motsvarar ungefär 500 000 ton koldioxid per år i 10 år.
Tillkommande energibehov: Cirka 0,5 TWh el 
Senast uppdaterad: 2025-06-23

Om: Högdalenverket är ett kraftvärmeverk ägt av Stockholm Exergi. Anläggningen producerar el och fjärrvärme genom förbränning av avfall som mestadels kommer från hushåll och verksamheter i Stockholmsregionen. Högdalenverket är Sveriges nionde största utsläppskälla och släppte under 2024 ut cirka 300 000 ton fossil koldioxid. Varje år släpps också cirka 400 000 biogen koldioxid ut.

Under 2025 infördes Stockholm Exergis nya mottagningsavgift med klimatkomponent som ska skapa incitament för avfallslämnare att minska mängden plast i avfallet, vilket kan ge en gradvis minskning av de fossila utsläppen. Fler förbättringar analyseras just nu av Stockholm Exergi.

En eftersorteringsanläggning har också byggts av Stockholm Vatten och Avfall i anslutning till Högdalenverket där utsortering av plast, metall och matavfall sker vilket ytterligare ska minska utsläppen.

Aktiviteter uppströms såsom avfallsminimering och ökad sortering minskar mängden restavfall som slutligen förbränns med energiåtervinning. CCS och CCU är två möjliga framtida lösningar som utreds. Bolaget utesluter inte i dagsläget någon teknologi.
Tidsplan: Eftersorteringsanläggningen är i drift. För CCS finns inget beslut ännu. Företaget har som mål att vara klimatneutralt 2035.
Sektor: Energi
Status: Eftersorteringsanläggning byggd av Stockholm Vatten och Avfall är tagen i drift. Mottagningsavgift med klimatkomponent är införd. CCS-satsning utreds.
Senast uppdaterad: 2026-04-13

Om: En ny fabrik för vätgasbaserad reduktion av järnmalm, elektriska ljusbågsugnar och valsverk för stålproduktion byggs just nu. När de når full produktion kan deras stål minska utsläppen av växthusgaser med sju miljoner ton per år jämfört med om stålet tillverkas med masugn någon annanstans i världen. Det motsvarar ungefär 15% av Sveriges utsläpp. De svenska utsläppen kan dock öka något initialt.
Tidsplan: Planen är att påbörja produktion under 2026.
Sektor: Stål
Anställda:1 500 anställda vid driftstart 2026, 2 000 när driften växlar upp 2030.
Investering: 75 miljarder i finansiering hade säkrats fram till våren 2025.
Finansiellt stöd: Cirka 1,3 miljarder kronor från Industriklivet. De har också mottagit cirka 3 miljarder kronor från EU:s innovationsfond som finansieras genom EU:s utsläppshandel.
Status: Pågår.
Tillkommande energibehov: Cirka 10 TWh el 
Senast uppdaterad: 2025-06-12

Om: Gärstadverket producerar el och fjärrvärme genom avfallsförbränning. De fossila komponenterna i avfallet ger ungefär 300 000 ton i koldioxidutsläpp per år. För att minska utsläppen har en sorteringsanläggning för hushållsavfall byggts och bedöms kunna innebära utsläppsminskningar på cirka 70 000 ton per år, varav ungefär hälften är direkta utsläppsminskningar vid anläggningen och hälften sker i resten av värdekedjan, till exempel från minskad produktion av plast. Tekniska verken utreder även möjligheten att installera en CCS-anläggning för infångning av 250 000 koldioxid per år.
Tidsplan: Sorteringsanläggningen provkörs under sommaren 2025.
Sektor: Energi
Anställda: 5 anställda i sorteringsanläggningen
Investering: Uppskattades till cirka 400 miljoner kronor vid byggstart
Statligt stöd: Sorteringsanläggningen har fått 134 miljoner i stöd från Klimatklivet.
Senast uppdaterad: 2026-04-14