Resan mot ett fossilfritt Sverige
Varför ska Sverige gå före?

Exportsatsning visar vägen

Kapitel 1 | Kapitel 2Kapitel 3 | Kapitel 4 | Kapitel 5

Från klimatpolitik till exportpolitik

I världen idag finns det inga möjligheter att tvinga andra länder att minska sina utsläpp. Bästa möjligheten för ett litet land att påverka utsläppen globalt är därför att gå före och exportera lösningar och samtidigt visa att det går att förena hög levnadsstandard med minskade utsläpp. 

Visionen är att Sverige ska bli en permanent världsutställning för fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar. Det ska vara till Sverige andra länder och företag vänder sig när de vill köpa eller utveckla fossilfria system. Det gynnar näringsliv och export som därigenom bidrar till att stärka välfärden på hemmaplan samtidigt som den bidrar till utsläppsminskningar globalt. Genom att gå före och visa hur det främjar landets egenintressen kan vi också inspirera andra att följa efter. 

Den här strategin har gjort att klimatfrågan i Sverige därför har gått från att vara miljöpolitik till att mer handla om näringslivs- och exportpolitik.

Några av de industriprojekt som Sverige kan visa upp är:  

Samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall (HYBRIT). Genom att använda vätgas istället för kol kan processen revolutionera en bransch som med en tusen år gammal teknik, globalt står för 6-7% av växthusgasutsläppen. Just nu finns demoanläggning i Luleå och en större produktionsanläggning uppförs nu i Gällivare. Fossilfritt stål beräknas finnas tillgängligt kommersiellt 2026.

Tekniken ska på sikt användas på allt järn som LKAB bryter och de kommer då istället för järnmalm leverera järnsvamp så att deras kunder runt om i världen kan gå över till att använda ljusbågsugnar istället för masugnar. Att SSAB byter teknik innebär en minskning av 10 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Hos alla LKAB:s kunder innebär det fullt genomfört en möjlighet att kapa utsläpp på totalt 30 miljoner ton årligen vilket motsvarar två tredjedelar av alla utsläpp i Sverige.

Läs mer om Hybrit

Kampen om att bli först med fossilfritt stål på marknaden har också tagits upp av nystartade företaget H2 Green Steel. Planen är att i en första fas satsa 25 miljarder kronor på att producera stål i Boden med start 2024 tillsammans med kunder inom olika branscher, bland annat bil- och fordonsindustrin, vitvaror, möbler och industrimaskiner.

Läs mer om H2 Green Steel

I Skellefteå byggs en av Europas största fabriker för elbilsbatterier av Northvolt där fokuset ligger på en hållbar värdekedja och att öka återvinningsgraden av batterierna. Målet är av 50 procent av materialet i nya battericeller ska bestå av återvunnet material 2030. Produktionen av batterier beräknas starta 2021.

Läs mer om Northvolt

Sveriges första kommersiella anläggning för produktion av elektro-metanol. Koldioxid från biobränsleeldning i värmeverket fångas in för att tillsammans med vätgas producerad från vindkraftsel producera elektro-metanol som ska användas inom sjöfarten.

Anläggningen är ett samarbete mellan Övik Energi och företaget Liquid Wind. De senare undersöker nu möjligheten att etablera 10 elektrometanol-anläggningar i Skandinavien till år 2030. Anläggningen kommer producera 50 000 ton metanol om året och planeras tas i drift 2024 och förläggs i anslutning till Övik Energis Hörneborgsverket.

Läs mer om Övik Energi och Liquid Wind

Negativa utsläpp från fjärrvärme. Genom en biokols anläggning blir i dagsläget redan idag 15% av stockholmarnas trädgårdsavfall biokol som till exempel kan användas för jordförbättring. Koldioxiden återförs därmed till marken. Som ett av de första företagen i världen har Stockholm Exergi också inlett en satsning på koldioxidinfångning från biobränsle. Koldioxid ska fångas in från det biobränsleeldade kraftverket i Värtan där koldioxiden sedan ska begravas under havsbottnen och koldioxid avlägsnas därmed från atmosfären.

Ett demoprojekt är redan i gång och målet är fullskalig verksamhet 2025 vilket skulle innebära att 800 000 ton koldioxid infångas årligen.

Läs mer om Stockholm Exergi

I Norrköping producerar Lantmännen Agroetanol etanol av spannmål med över 90 procents koldioxidreduktion. Förutom drivmedel producerar fabriken restprodukter som blir gröna kemikalier, djurfoder och, via grannfabriken AGA, förnybar kolsyra till bland annat läskedryck.

Läs mer om Agroetanol

Cementas anläggning i Slite ska 2030 bli världens första klimatneutrala cementfabrik. Det ska ske genom att bland annat använda koldioxidinfångning och lagring (CCS). Anläggningen som idag ensam står för 3 procent av de svenska utsläppen ska fånga in 1,8 miljoner ton koldioxid årligen som sedan ska transporteras till en permanent lagringsplats i berggrunden.

Läs mer om Cementa

Över 140 000 ton nya textilier sätts på den svenska marknaden, men bara knappt fem procent materialåtervinns. Bomullsodling är mycket energi och vattenkrävande och är svårt att återvinna men nu finns teknik som håller på att skalas upp.

Malmö: Siptex är världens första storskaliga anläggning i sitt slag. Den sorterar textil efter färg och fibersammansättning med hjälp av nära-infrarött ljus, vilket gör det möjligt att hantera stora flöden och producera textilfraktioner som är anpassade för olika återvinningsprocesser.

Läs mer om Sysav

Sundsvall: Företaget Renewcell, som delägs av H&M, återvinner bomull i industriell skala och tar i början av 2022 en ny anläggning i drift som kan ta emot 60 000 textilavfall årligen.

Läs mer om Renewcell

Mörrum: Södra har utvecklat världens första process för att i industriell skala återvinna textil från blandfibrer från bomull och polyester genom en process där det återvunna materialet blandas med cellulosa från trä.

Läs mer om OnceMore by Södra

Preem inleder nu (oktober 2020) ett nytt projekt för ombyggnation av raffinaderiet i Lysekil till att bli Skandinaviens största producent av förnybara drivmedel. Anläggningen som i dag producerar diesel ska byggas om för att producera 650 000-950 000 kubikmeter förnybart drivmedel.

Ombyggnaden bedöms minska utsläppen i hela värdekedjan med 1,2-1,7 miljoner ton koldioxid/år. Investeringsbeslut tas sommaren 2021 och anläggningen planeras tas i drift senast 2024 då den ska kunna hantera 40% förnybara råvaror med ambition att öka på sikt.

Läs mer om Preem

Motala: Europas största och effektivaste anläggning för sortering av plastförpackningar ligger i Motala. 30 procent av all insamlad plast eldas upp på grund av svårigheter att återanvända den. Plastsorteringsfabriken som invigdes 2019 kan sortera 20 ton per timme i 10 olika fraktioner med en renhetsgrad på över 95 procent. Det gör att större del kan återvinnas.

Läs mer om plastsorteringen i Motala

Stenungssund: Med dagens mekaniska teknik kan bara 15-20 procent av plasten återvinnas och för varje återvinning försämras kvaliteten.

Därför har kemiföretaget Borealis i Stenungsund tillsammans med återvinningsföretaget Stena Recycling startat ett projekt för kemisk återvinning av plast. Plasten kan då brytas ner till högkvalitativa baskemikalier och användas som ny vilket möjliggör en full cirkulering och möjlighet att använda återvunnen plast även inom områden med höga krav på renhet och säkerhet.

En förstudie är inledd och om det faller väl ut beräknas driftsättning till 2024.

Läs mer om plastraffinaderiet

Elbilar och elbussar börjar bli vanliga men har även elektrifieringen av lastbilar börjat ta fart och de svenska tillverkarna ligger i framkant. I fordonsindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft är bedömningen att hälften av alla lastbilar som säljs 2030 kommer att gå på el.

Både Scania, med basen i Södertälje, och Volvokoncernen, med basen i Göteborg, erbjuder nu tunga lastbilar med batteridrift. För längre distanser utvecklas nu även elfordon med bränsleceller som tankas med vätgas.

De etablerade företagen utmanas nu också av stratupföretaget Einride som är först i världen med att utveckla en helt självkörande ellastbil som fått tillstånd att köra på allmän väg.

Läs mer

Fördjupning om några av de industriprojekt i Sverige som har störst möjlighet att minska utsläppen på global nivå. Läs om fossilfritt stål, klimatneutral cement, en hållbar batterivärdekedja, uppvärmningssektorns väg mot negativa utsläpp, övergången till biodrivmedel och hur svensk industri arbetar med färdplaner för fossilfri konkurrenskraft.

Kapitel 1 | Kapitel 2Kapitel 3 | Kapitel 4 | Kapitel 5

Nästa kapitel
Att leva i ett Fossilfritt Sverige

Till kapitel 5