Fordonsindustrin – tunga fordon

Under 2021 såldes totalt 5300 tunga lastbilar varav cirka 1 procent var eldrivna. Andelen lastbilar som körde på biodrivmedel låg på 29 procent 2021, då majoriteten av flottan är dieselfordon som även kan köra på HVO och RME. Cirka 25 procent av nyförsäljningen av bussar under 2021 var elbussar. Andelen bussar som körde på biodrivmedel uppgick till 81 procent. 

Scania testar redan i dag flera ellastbilar hos kunder i Sverige. Såväl med standardvikten för tunga fjärr- och anläggningstransporter, 64 ton, men även tyngre högkapacitetsfordon på mellan 64 och 80 ton. Ett exempel är Scanias 74 tons lastbil hos gruv- och metallföretaget Boliden vilket är en del av företagets satsning i att minska sina koldioxidutsläpp med 40 procent till 2030. 

För att elektrifieringen av tunga transporter ska kunna genomföras krävs en utbredd laddinfrastruktur, med tillgång till fossilfri el. Mobility Swedens medlemmar bygger ut infrastrukturen inom återförsäljarnätverket. Antalet publika snabbladdare har ökat från 2 till 5 och många fler är på väg där medlemmar och deras partners bygger med stöd från Klimatklivet. Energimyndigheten har i år beviljat stöd till regionala elektrifierings­ och vätgasinfrastruktur i hela Sverige. 

Under 2021 sålde Volvo Lastvagnar mer än 1100 elektriska lastbilar i över 20 länder. Volvokoncernen öppnade orderböckerna för tunga elektriska lastbilar i maj 2022 och serieproduktion startar hösten 2022 för gradvis upptrappning. Lastbilarna kommer inledningsvis att tillverkas i den koldioxidneutrala Tuvefabriken i Göteborg. 

I slutet av 2021 introducerade Volvokoncernen världens första fordon tillverkat av fossilfritt stål från SSAB. Under 2022 lanseras fler fordon av fossilfritt stål, i form av en serie med konceptfordon och komponenter. Målet är att vara klimatneutrala år 2040. Vid sidan av elektrifiering är fordon i fossilfritt stål ytterligare ett steg i rätt riktning. Fordonsindustrins efterfrågan på fossilfria material, metaller och mineral skapar teknikutveckling och nya industrier i norr. 

Det finns många initiativ för att accelerera utbyggnaden av infrastrukturen för laddning. Det är nödvändigt att det sker samordnat, med ett helhetsperspektiv och att tillräcklig effekt finns på rätt plats. Fortsatt finansiering av utbyggnad behövs med prioritering av laddstationerna där det initiala behovet är störst. Det saknas en karta som visar den planerade utvecklingen. 

För att elektrifieringen ska kunna ske i önskad takt behöver elnätet och elproduktionen byggas ut, och tillståndsprocesserna halveras. Ny vindkraft, inte minst havsbaserad sådan, kan relativt snabbt lösa delar av den ökade efterfrågan på el i områden där fordon ofta stannar, men kräver incitament för att få byggas ut. 

Den ökade elektrifieringen av godstransporter kommer på sikt att minska skatteintäkterna för staten. Hela skattesystemet behöver ses över och utformas för att kunna differentiera beskattning utifrån hur, var och när fordon trafikerar vägnätet. Idag medges inte differentiering mellan stad och land, olika tider på dygnet och olika drivlinor. En utmaning är att Sverige till skillnad från Tyskland inte stimulerar elektrifierade lastbilar genom att differentiera Eurovinjettdirektivet till en kraftigt miljöstyrande avståndsbaserad beskattning, som ersätter den nuvarande bränslebaserade skatten.