Fordonsindustrin – lätta fordon
Sveriges inrikes transporter står för nästan en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp och därav står personbilar för 60 procent. Riksdagen har beslutat att koldioxidutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Mål i fordonsindustrins färdplan för lätta fordon
2030*: 80% av nyregistreringarna utgörs av laddbara bilar.
2045: Helt fossilfri fordonsflotta.
*Målet har uppdaterats till att omfatta 80% några år före 2030 då utvecklingen går fortare än väntat.
För att genomföra färdplanen arbetar branschen med tre strategier:
- Energieffektivisering och effektivare användning av fordonen.
- Ökad andel biodrivmedel, såväl låg- som höginblandning.
- Elektrifiering, inklusive vätgas, av fordonsflottan.
Personbilstillverkarna kan bidra till omställningen genom att utveckla fordon som möter klimatmålen och i deras färdplan är huvudstrategin elektrifiering men en ökad andel biodrivmedel kommer också behövas. Färdplanen innehåller ett låg- och högscenario för andelen laddbara bilar som grundar sig på tillverkarnas planer och strategier samt EU:s fordonskrav.
Branschorganisationen Mobility Sweden (tidigare BIL SWEDEN) ansvarar för processen att genomföra färdplanen och arbetar för att nå det höga scenariot, vilket innebär att 80 procent av nyregistreringarna kommer att vara laddbara bilar 2030.
Framsteg inom branschen
Exempel på framsteg som skett inom branschen från uppföljningsplanen 2022:
Andelen laddbara personbilar i nybilsregistreringen ökar snabbt och beräknas uppgå till cirka 54 procent under året vilket motsvarar omkring 8 procent av hela fordonsflottan. Antalet klimatbonusbilar har ökat från 185 till 250 modeller, varav elbilsmodellerna dubblerats från 60 till 120. Den höga efterfrågan ger höga orderstockar hos tillverkarna som samtidigt brottas med stora leveransproblem av komponenter och råmaterial som resulterar i långa leveranstider.
Volkswagen har under året tecknat avtal med vindkraftverksföretaget wpd Onshore Aldermyrberget AB i Skellefteå. Volkswagens andel av vindkraftparken har en årlig kapacitet på cirka 100 GWh som kan förse motsvarande 27 000 hushåll med el.
Volvo Cars och Northvolt har valt Göteborg som platsen för bygget av en ny batterifabrik som beräknas tas i drift 2025. Fabriken kommer att skapa upp till 3 000 nya jobb och komplettera det planerade FoU-centret som de båda företagen tillkännagav i december 2021 som en del av en investering på cirka 30 miljarder kronor.
Mobility Sweden, Energiföretagen och Drivkraft Sverige har gemensamt slutit en branschöverenskommelse för enklare elbilsladdning vid publika snabbladdningsstationer. Branschöverenskommelsen innebär att de anslutna laddoperatörerna ska erbjuda kortbetalning, tydliga prisuppgifter samt ange priset i huvudsak baseras på kWh.
Volkswagen tillsammans med E.ON satsar på mobila snabbladdningsstationer, som ska kunna möjliggöra laddning på upp till 150 kW vid platser där det uppstår tillfälliga behov att kunna erbjuda snabbladdning. Laddarna kan installeras utan större anläggningsarbeten. Den första laddaren presenterades under mässan E Car Expo i april 2022.
Nybilsförsäljningen för elektrifierade lätta lastbilar börjar ta fart och beräknas uppgå till cirka 13 procent under året. Flera tillverkare lanserar fler batterielektriska modeller. Mercedes Benz har utökat med batterielektriskt produktutbud i små skåpbilssegmentet, medelstora skåpbilssegmentet och i stort skåpbilssegmentet. Volkswagen Transportbilar lanserar ID. Buzz Cargo som är den första transportbilen att ha utvecklats som en elbil från grunden.
Mobility Swedens medlemmar investerar idag miljonbelopp inom service och eftermarknad. Fordonstillverkare och importörer, deras återförsäljare och verkstadspartners investerar i egen infrastruktur för laddning, special verktyg och utrustning på verkstäder samt utbildning av personal inom el och uppkoppling.
Branschens utmaningar
Branschens viktigaste utmaningar från uppföljningsrapporten 2022:
Utbyggnaden av ladd- och vätgasinfrastruktur är helt avgörande för att färdplanens mål ska kunna nås. Höga ambitionsnivåer för utbyggnad krävs både inom EU och nationellt, för både hemmaladdning, laddning på arbetsplatser, publika snabbladdare i städer och längs vägnätet och vätgasinfrastruktur. Elbilsägarna avstår från att ta elbilen när de ska ut och resa långt och då utbyggnaden av infrastrukturen går för sakta resulterar det i att det blir färre laddare per elbil.
Styrmedel som främjar ökad elektrifiering av transportsektorn är viktiga för att omställningen ska ske i tid för att nå klimatmålen. Breda politiska överenskommelser krävs för att säkra långsiktighet och förutsägbarhet för vilka styrmedel som ska bidra till att klimatmålet för transportsektorn ska nås. Snabba förändringar av styrmedel ger ryckighet för marknaden och försenar omställningen. Ett exempel är pristaket för elbilar där en snabb förändring av bonussystemet lett till att de mest klimatsmarta och trafiksäkra fordonen inte premieras.
Batterielektriska fordon begränsas just nu av totalvikten 3,500 ton eftersom de på grund av tyngre batterier eller till exempel gasutrustning hamnar över gränsen för vad som får framföras på befintliga B-körkort. Många andra medlemsländer tillåter att 4,250 ton fordon får framföras på B-körkort men inte Sverige.
- Bergmaterialindustrin
- Betongbranschen
- Bygg- och anläggningssektorn
- Cementbranschen
- Dagligvaruhandeln
- Dagligvaruindustrin
- Digitaliseringskonsultbranchen
- Elbranschen
- Flygbranschen
- Fordonsindustrin – lätta fordon
- Fordonsindustrin – tunga fordon
- Gasbranschen
- Gruv- och mineralbranschen
- Kemi, plast och läkemedelsindustrin
- Lantbruksbranschen
- Petroleum- och biodrivmedelsbranschen
- Sjöfartsnäringen
- Skidanläggningsbranschen
- Skogsnäringen
- Stålindustrin
- Uppvärmningsbranschen
- Åkerinäringen
- Återvinningsindustrin
Processägare: Mobility Sweden
Publicerad: 2020