Cementbranschen

Flera steg har tagits mot framtida klimatneutralt cement under senaste året. 2030 kommer Cementas anläggning i Slite genom CCS-satsningen kunna leverera klimatpositivt cement till svensk samhällsbyggnadssektor. 

• Heidelberg Materials (tidigare HeidelbergCement), där Cementa ingår, genomförde och avslutade under 2021 en förstudie för en CCS-satsning vid Cementas anläggning i Slite. Studien bekräftar grundförutsättningarna för att projektet skall kunna genomföras. 
• Resultatet från förstudien har bland annat visat att anläggningen har potential att bli klimatpositiv 2030. Det innebär att anläggningen då fångar in mer koldioxid än den släpper ut, i takt med att andelen biobränslen samtidigt ökar i produktionen. 
• Den planerade CCS-anläggningen kommer att kapa fabrikens koldioxidutsläpp om upp emot 1,8 miljoner ton årligen från 2030. Mångmiljardsatsningen ger en minskning av Sveriges samlade utsläpp med 3 procent och dessutom möjligheten att få en kolsänka på flera hundra tusen ton. 
• Inom Heidelberg Materials-koncernen pågår parallellt arbetet med att bygga världens första CCS-anläggning för cementindustrin i industriell skala i Norge med driftsättning år 2024. Projektet vid Norcem i Norge är banbrytande och ger goda lärdomar för att växla upp satsningen i Sverige till en över fyra gånger så stor infångningsanläggning. 
• I starten av 2022 inleddes nästa fas på Gotland, genomförbarhetsstudien, även denna liksom förstudien är delfinansierad av Energimyndigheten. Genomförbarhetsstudien går på djupet kring bland annat teknikval, infrastruktur, finansering och energibehov och beräknas vara klar i slutet av 2023. 
• Efter genomförbarhetsstudien startar projekterings- och etableringsfasen med målsättningen att fatta ett slutligt investeringsbeslut 2026/2027. 

Avfall kan både energiåtervinnas som bränsle i cementtillverkningen som ersättning för kol, och materialåtervinnas genom att restprodukter ersätter delar av jungfruligt råmaterial. 

• Sedan 2018 har Slitefabriken – som står för omkring 75 procent av den svenska cementproduktionen – ökat andelen återvunna bränslen till drygt 60 procent. Drygt en fjärdedel kommer från biomassa. Arbete pågår för att i framtiden kunna använda enbart bioenergi eller el även vid de höga temperaturer som krävs vid cementtillverkning. 

• Användandet av restmaterial ökar, och sedan 2019 har cementindustrin exempelvis ersatt delar av det jungfruliga råmaterialet med cirka 200 000 ton slagg från svensk stålindustri, vilket minskar koldioxidutsläppen med omkring 60 000 ton tack vare att mindre kalksten behöver användas. 

Regeringen behöver säkerställa att myndigheter har rätt resurser för att klara uppdraget. Sveriges myndigheter som deltar i tillståndsprocesser och myndighetsutövning behöver ges förutsättningar att stödja tidsplanen genom riktade uppdrag i regleringsbrev och frekvent uppföljning av hur arbetet  fortlöper. 

Regeringen behöver korta ledtiderna för nätutbyggnad av region- och transmissionsnät till Gotland, så att det sker i god tid före 2030. Svenska kraftnät behöver accelerera sin aviserade tidplan avseende Gotlandsförbindelsen, och Gotlands Elnätsaktiebolag behöver tillsammans med Vattenfall säkerställa att regionnätet är uppgraderat i god tid. Övriga berörda myndigheter behöver agera i enlighet med tidsplanen

Det saknas idag incitament för negativa utsläpp på EU-nivå. Industri med processutsläpp och användning av bioenergi, som cementindustrin, är beroende av tydliga spelregler och hur de negativa utsläppen ska räknas in i de olika EU regelverken för att kunna tillgodoräkna infångning av koldioxid från hållbar bioenergi. Regeringen och myndigheterna behöver skyndsamt driva på i EU för en snabb, robust och långsiktig lösning