Bygg- och anläggningssektorn

Klimatpåverkan från själva byggarbetsplatsen står för upp till 15 procent av en byggnads eller anläggnings klimatavtryck. Därför är det positivt att utvecklingen av elektrifierade maskiner gått snabbt framåt under 2022. 

Exempelvis har en elektrifierad pålkran testats av JM med stor framgång. Företaget Ramirent hyr ut alla typer av utsläppsfria maskiner, från handverktyg till marknadens modernaste elektriska hjullastare inom initiativet RamiGreen. Och i Östersund har kommunen beslutat att genomföra EU:s mest ambitiösa upphandling i samarbete med Skanska, inför att förskolan Ottfjället byggs. Målet är en utsläppsfri byggarbetsplats. 

Återbruket av stål ökar snabbt och i vissa projekt kan det uppgå till 10 procent. Det är ett bra komplement till materialåtervinning (omsmältning) som idag är det dominerande sättet att cirkulera stål. Mellan 95 – 99 % av allt stål som används i stommar materialåtervinns.

En ny teknisk specifikation, CEN/TS 1090-201, för kvalitetssäkring kommer att ytterligare bidra till ökat återbruk. Återbrukat stål har använts i flera projekt, bland annat av Skanska vid byggnation av ett flerbostadshus i Farsta.

Flera pilotprojekt för återbruk av installationer, betongelement och fasadmaterial har genomförts i branschen. Ett exempel är Akademiska Hus som mätt effekterna i samband med en ny byggnad för Handelshögskolan i Göteborg och ombyggnaden av Språkskrapan som tillsammans visar att återbruk gett klimatnytta om mer än 100 ton koldioxidekvivalenter. 

Idag är det möjligt att halvera betongens klimatpåverkan i en konstruktion. Under året har andelen tillverkare med klimatförbättrad betong ökat med ca 33 procent. Även andelen klimatförbättrad betong har ökat, och allt fler utvecklare och entreprenörer ställer krav på en viss nivå i sina projekt. 

Helsingsborgshem och NCC har byggt två flerbostadshus med betongkonstruktion i kvarteret Kungsörnen. Genom optimering, klimatförbättrad betong och rätt betong på rätt plats har klimatpåverkan minskats till närmare hälften. 

Ett annat bra exempel är Kungsbacka badhus. Användning av klimatförbättrad betong gjorde att byggnationen, ett samarbete mellan Thomas Concrete Group, HA-bygg och Kungsbacka kommun, minskade projektets klimatpåverkan med 30 procent. 

I byggandet av Norrbotniabanan ställer Trafikverket utmanande klimatkrav. Utsläppskrav på betong och armering i de 130 broarna och andra betongkonstruktioner som ska byggas på delsträckan Umeå-Skellefteå förväntas minska koldioxidutsläppen från byggskedet avsevärt – i pågående entreprenad med ca 40 procent sett till materialvalet. Vidare ställs krav på elektrifiering i vissa delar av tunnelentreprenaden och utveckling pågår för att även kunna elektrifiera krossverk, dumprar och lastmaskiner. Målet är att trafikering Umeå­-Skellefteå ska vara i gång år 2030. 

Långsiktiga och utmanande lagkrav och processer för bygg- och anläggningssektorn krävs för att möjliggöra nödvändiga investeringar för omställningen. Dels behövs klimatkrav vid nybyggnation av hus och anläggningar, dels behövs en radikal förbättring av tillståndsprocesserna för att säkerställa klimateffektiva byggmaterial. Vidare krävs säkrad tillgång på fossilfri el och värme. 

Allt fler sätter upp klimatmål som blir styrande för verksamhetens strategi för utveckling och investeringar. Det behövs att fler aktörer sätter egna krav och implementerar dessa och ansvarar för att verksamhetens bidrag till en fossilfri värdekedja säkerställs. Klimat måste vara en del av egna affären. 

Många kommuner och andra offentliga aktörer går före och siktar på klimatneutralitet redan tidigare än 2045. Fler offentliga beställare behöver ställa tuffa klimatkrav. Kompetensen inom upphandling behöver stärkas hos samtliga beställare och genom skarpa, tydliga och förutsägbara upphandlingskrav kommer efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster öka.