Lantbruksbranschen

Arla och Gasum driver ett gemensamt projekt för att säkerställa tillgången till biogas och biogödsel. Arla har för närvarande över tio biogaslastbilar som ersätter användningen av 1 miljon liter fossil diesel. Ett 80-tal Arlabönder har idag egen biogasproduktion eller levererar kogödsel för biogasproduktion. 

HKScan implementerade 2020 en ny modell för planering av intransporter av djur till slakteri där de själva tar över planeringsansvaret för upphämtningsrutterna samt aviseringen av hämtningar på gård från transportören. Redan nu sparar det nya systemet 4500 kilometer i veckan, vilket per år motsvarar ca 5 ton koldioxid. 

Lantmännen har med sitt odlingsprogram Klimat & Natur minskat klimatavtrycket från veteodlingen med upp till 30 procent sedan 2015. Utsläppen minskas främst genom att odla och torka spannmålen utan fossila bränslen och en ökad användning av precisionsodling, som effektiviserar förbrukningen av resurser på gårdarna. 

Fossilfri mineralgödsel kommer att produceras av Yara och säljas av Lantmännen i Sverige med start 2023.
I stället för att använda fossila bränslen, som naturgas, för att producera ammoniak, kommer gödselmedlet att tillverkas med grön ammoniak producerad av förnybar energi. Det ger ett 80–90 procent lägre klimatavtryck än gödsel producerad med fossil energi. Det finns också andra aktörer med investeringsplaner för att producera både fossilfri ammoniak och fosfor i Sverige, Spanska Groupo Fertiberia och LKAB. 

Lantbrukarna fortsätter att investera i solceller. Antalet solcellsanläggningar har sedan 2018 tredubblats och intresset att investera framöver är hög. Ett Sverigeunikt agrivoltaiskt forskningsprojekt på Kärrbo Prästgård utanför Västerås startades i början av 2021 av forskare på Mälardalens högskola. Det kombinerar solceller och odling på jordbruksmark och de första lovande resultaten visar på att skörden ökar vid torrare väderlek.

Rysslands invasion av Ukraina har bidragit till en dramatisk kostnadsutveckling för hela livsmedelsvärdekedjan, vilket riskerar att slå ut produktion av livsmedel och biobränslen i Sverige. När lantbruksföretag som gått över till fossilfria drivmedel inte erhåller motsvarande krisstöd som betalas ut genom nedsättningen av dieselskatten finns risk att de överväger att återgå till fossila drivmedel för att ta del av krisstöden. 

När livsmedelsstrategin beslutades 2017 var det okänt att Sverige skulle drabbas av torka, pandemi och ett krig i närområdet. Strategin behöver uppdateras för att ge lantbruket förutsättningar att bli lönsamma, växa och utvecklas. Utan lönsamhet och stärkt konkurrenskraft riskerar investeringar i omställningen till fossilfrihet att utebli, och klimatambitionerna att sänkas. 

Omfattande begränsningar och förbud mot specifika skogsbruksmetoder samt mot användning av primära skogsbränslen får allvarliga konsekvenser gällande hållbarhet. Det finns också risk att Sverige får problem att försörja sitt energisystem och måste nedrevidera klimatmålen. EU:s negativa syn på grödbaserade biodrivmedel är också ett bekymmer som riskerar klimatomställningen av transportsektorn. 

Omställningen mot fossilfritt drar ut på tiden då det saknas arbetsmaskiner drivna på el-, biogas, etanol eller andra drivmedel för fältarbete. Utvecklingen måste gå snabbare och incitamenten för eldrivna arbetsmaskiner behöver stärkas.