Gasbranschen

Siemens Energy har byggt en anläggning i Finspång som producerar vätgas som sedan används vid provkörning av gasturbinerna för vätgas. Det är en unik anläggning som visar hur ett framtida elsystem kan se ut med sol, vätgas och gasturbiner. Teknologin att byta från naturgas till fossilfritt bränsle i en gasturbin möjliggör minskning av koldioxidutsläpp med hundra tusentals ton per år, världen över. 

Biogasanläggningen i Nymölla är den första i Sverige som producerar flytande biogas (75 – 80 GWh per år) av processvatten från Stora Ensos massa- och pappersbruk. Gasum investerade 270 miljoner kronor i anläggningen som öppnade i april 2021. Biogasanläggningen medför att produktion av flytande biogas i Sverige når industriell skala. 

Gasnätet Stockholm bygger ut sitt gasnät från Högdalen till Södertörn, en investering på 45 miljoner kronor. I Södertörn investerar Scandinavian Biogas 300 miljoner kronor i en stor produktionsanläggning för flytande biogas, med en maximal kapacitet på 250 GWh, till växande marknader inom tunga transporter, sjöfarten och industrin. 

Användningen av flytande biogas för tunga transporter har ökat markant. Både Scania och Volvo vittnar om flera åkerier som investerar i biogasfordon för tunga transporter, exempelvis Frigoscandia, Stay Fresh och Dagab. Projektet Drive LBG har bidragit till det ökade antalet lastbilar då det finansierat 189 lastbilar. 

St1 Biogas 100-produkt hade under 2021 ett utsläppsvärde på 0 gram CO2 /MJ, räknat enligt förnybarhetsdirektivet och sett till hela värdekedjan. Sålda volymer motsvarar att cirka 9 000 gasbilar varit nollutsläppsfordon under 2021. Produkten var även den 100 procent förnybar. 

Infrastruktur för vätgas runt Bottenviken kommer att bli en viktig del i Sveriges omställning mot en mer fossilfri industri. Bakom initiativet, som lanserades våren 2022 under namnet Nordic Hydrogen Route, står Nordion Energi i samarbete med Gasgrid Finland. För att kunna svara mot de behov som finns på marknaden är målet att delar av infrastrukturen ska vara i drift 2030 och få en slutlig längd på cirka 1 000 kilometer. 

Biogas, biogasol och syntesgas är viktiga i den industriella omställningen. Biogasol används till exempel i kaffeproduktionen hos Löfbergs Lila och pappersbruket i Kisa ställer om till syntesgas med teknik utvecklad av Meva Energy. Utöver det sker stora investeringar och satsning på vätgas i Hybrit, H2 Green Steel med flera. 

Sverige behöver industrin och flertalet industrier behöver gas som råvara och som bränsle. Politiken behöver ta ansvar för att säkerställa tillgången till förnybara gaser i industrin samt ge förutsättningar för industrins omställning till förnybar gas. Det saknas till exempel styrmedel för användning av förnybar gas som insatsråvara i industrins produkter. 

Både skattebefrielse och produktionsstöd för biogas är på plats i Sverige men det finns ännu frågetecken bland annat om tillämpningen och stödets långsiktighet. 

Frånvaron av tydliga regler och styrmedel för produktion, distribution och användning av vätgas med olika ursprung är ett hinder för en växande vätgasmarknad. Både EU och Sverige måste även börja basera politik och regelverk utifrån faktisk klimatnytta i well-to-wheel-perspektiv, och sluta bedöma fordons klimatpåverkan utifrån koldioxidutsläpp vid avgasröret. 

Rysslands invasion av Ukraina har satt fokus på hur stort beroende Europa har av rysk energi. Situationen har medfört osäkerhet då det gäller tillgång och pris på gas och frågan om försörjningstrygghet står högt på agendan. EU-kommissionens plan REPowerEU är positiv för både biogas och förnybar vätgas, men innebär även stora utmaningar i arbetet med att säkerställa en större tillgång på förnybara gaser, att snabbt bygga nya anläggningar och få till snabba tillståndsprocesser.