Återvinningsindustrin

Återvinningsföretaget Stena Recycling har investerat en kvarts miljard kronor i en ny återvinningsprocess för batterier. Anläggningen tas i drift 2023 och beräknas initialt hantera cirka 10 000 ton batterier per år. En ny teknik för återvinning har valts för en högre återvinningsgrad och en lägre klimatpåverkan än befintlig teknik med smältugnar. Potentialen till minskade koldioxidutsläpp med införandet av denna nya teknik uppskattas vara minst 25 000 ton per år. 

Hösten 2022 öppnar återvinningsföretaget Ragn-Sells sin första anläggning som i stor skala återvinner värdefulla råvaror ur flygaska. Tekniken som kallas Ash2Salt kan utvinna omkring 200 kilo salt ur varje ton aska från avfallsförbränning för fjärrvärme- och elproduktion. Den nya världsunika anläggningen innebär bland annat produktion av salter med mer än 90 procent lägre klimatavtryck jämfört med traditionell produktion. 

Återvinningsföretaget Renewcells anläggning i Sundsvall togs i drift 2022 och har en världsunik teknologi för att återvinna textilier. Den kan ta emot 60 000 ton textilavfall årligen och återvinner textilier till fibermassa som råvara till viskos och lyocell. 2030 planerar företaget att kunna återvinna mer än 1,4 miljarder t-shirts varje år. 

Återvinningsföretaget Enviro Systems har fått beviljat miljötillstånd för att etablera en ny anläggning för återvinning av däck i Uddevalla. Anläggningen kommer att ha kapacitet att bearbeta upp till 60 000 ton per år, vilket räcker för återvinning av mer än 60 procent av Sveriges totala årliga volym av uttjänta däck. Tekniken som används är unik och de återvunna råvarorna används sedan vid tillverkning av nya däck och andra produkter och innebär en koldioxidreduktion på 93 procent. 

Ett exempel på företag som ställt om sina fordon till el och förnybara bränslen är PreZero som numera använder 95 procent fossilfria bränslen. Fordonsparken består av 630 tunga lastbilar och koldioxidbesparingen är 9000 ton per år, jämfört med om PreZero hade kört på fossil diesel. PreZero har även ett stort antal elhybrider och investerar nu i 100 procent elektriska lastbilar. 

Det saknas fortfarande incitament för att öka andelen återvunnet material i nya produkter. Utan formella krav från EU eller nationell nivå går omställningen till cirkulär ekonomi långsamt eftersom ny råvara i många fall fortfarande är billigast. EU:s arbete med att ställa ekodesignkrav på produkter går framåt, men det är fortfarande långt kvar innan krav på återvunnet material i produkter och infrastruktur blir norm. 

Det saknas fortfarande i många fall elfordon som är anpassade för återvinningsbranschens behov, och som är ekonomiskt konkurrenskraftiga med konventionella fordon. Exempelvis är väntetiden för så kallade fyrfacksbilar för återvinning två år i dagsläget. Det saknas även tillgång på förnybara drivmedel till fordon och maskiner som inte kan elektrifieras, samt förnybara bränslen för vissa materialåtervinningsprocesser. 

De högre kraven på gränsöverskridande avfallstransporter som nu föreslås inom EU riskerar att bli ett handelshinder som slår hårt mot cirkulär ekonomi och återvinning. Avfall från rikare länder ska inte dumpas i fattigare länder, men det är samtidigt viktigt att de idag väl fungerande och rena materialflöden som behövs i industriprocesser och tillverkning även utanför EU kan fortsätta att transporteras över gränserna. Utan dem riskerar återvinningen att minska.