Strategi för effektiv användning av energi och effekt

Energieffektivisering är en kraftfull men underprioriterad åtgärd med stor potential för hushållens ekonomi, klimatomställningen och industrins konkurrenskraft. Det visar en ny strategi som Fossilfritt Sverige tagit fram tillsammans med 29 företag och organisationer.

Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el för att ställa om till ett fossilfritt samhälle med hög välfärd. Effektbehovet förväntas öka med cirka 50 procent. Det snabbaste och billigaste sättet att frigöra el och göra mer plats i elnäten är att använda el mer effektivt i industri och fastigheter.

Fossilfritt Sverige har därför tagit fram en strategi i dialog med industri, akademi och intresseorganisationer som idag överlämnas till regeringen. Strategin visar hur en mer effektiv användning av energi och effekt bidrar till att:

Dämpa energipriserna.
Öka Sveriges självförsörjningsgrad av energi.
Öka takten i omställningen till ett fossilfritt välfärdsland.
Stärka motståndskraften inför framtida kriser.
Underlätta genomförandet av de 22 färdplaner som näringslivet tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige för att stärka industrins konkurrenskraft genom fossilfrihet.

Strategin visar att vid mycket försiktiga antaganden kan den totala energianvändningen i Sverige minska med nästan en tiondel redan till 2030 om de politiska styrmedel som föreslås i strategin genomförs.

Förutom att elkostnaderna minskar för de företag och individer som effektiviserar, så skulle även elpriset för elkunder i Sverige sjunka. I en helt ny studie som Energiforsk tagit fram tillsammans med Fossilfritt Sverige beräknas en energieffektivisering som minskar elanvändningen med 10 procent, jämfört med nivåerna vid årsskiftet 2022/2023, göra så att elpriset i södra Sverige skulle sjunka med nästan 40 procent nästa vinter.

– Energieffektivisering är den snabbaste, billigaste och miljövänligaste kraftkällan. Ändå glöms den ofta bort trots att potentialen är stor. Det är hög tid för ett paradigmskifte för energieffektivisering, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Prioriterade förslag i rapporten

Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att
utforma ett program för energieffektivisering som
även inkluderar ett marknadsbaserat auktioneringssystem för att minska användningen av el och effekt.
Programmet bör inrättas med en tidshorisont till och
med år 2030 och kan exempelvis:

Vara öppet för företag, inklusive fastighetsägare,
med en genomsnittlig årlig energianvändning
över 28 GWh och som i förslaget till revidering av
energieffektivitetsdirektivet bör införa ett energiledningssystem.
Vara öppet för deltagande fastighetsägare inom
befintliga nätverk så som BeLok, BeBo och
BeSmå.
Vara öppet för energibolag och aggregatorer.
Undanta deltagande aktörer från tillsyn av Miljöbalkens energihushållningskrav.
Inkludera plattformar för nätverkande mellan de
deltagande aktörerna.
Inkludera möjlighet att söka projekteringsstöd för
detaljerade förstudier inför investeringar i energieffektiviserande åtgärder.
Inkludera omvända auktioner för energieffektiviseringsåtgärder där återbetalningstiden är längre än 3 år. Förslagsvis riktas en första auktionsrunda till aktörer i elområde 3 och 4 med målet att frigöra 5 TWh el. Inom ramen för Nödförordningen kan Svenska kraftnät ansöka hos Energimarknadsinspektionen att använda en del av överskottet från kapacitetsavgifterna 2023 för att finansiera denna första auktionsrunda.

Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att
utreda möjligheterna till långsiktig finansiering av ett
nytt program för energieffektivisering. Uppdraget kan
förslagsvis inkludera att undersöka möjligheterna att
fondera en del av Svenska kraftnäts överskott från kapacitetsavgifterna om dessa även kommande år prognosticeras bli stora.

Regeringen bör inkludera energieffektivisering som en klimatåtgärd och uppdra åt relevanta myndigheter att omfatta (fler typer av) energieffektivisering i befintliga klimatstöd som till exempel avdraget för grön teknik, Klimatklivet och Industriklivet.

Regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen och
Svenska kraftnät i uppdrag att stärka och utveckla välfungerande flexibilitetsmarknader och möjliggöra för
fler typer av aktörer att delta.

Regeringen bör införa åtgärder som ger incitament för fastighetsägare att genomföra energieffektiv renovering. Flera alternativ finns och kan förslagsvis genomföras i två steg:

Steg 1: Återinför det tidigare stödet »Stöd till energieffektivisering i flerbostadshus«. Stödet gavs till merkostnader för energieffektivisering som förbättrade byggnadens energiprestanda med minst 20 procent och finansierades av medel från EU:s återhämtningspaket som är tillgängligt mellan åren 2021–2027. Små företag kunde få högst 50 procent av det stödberättigande underlaget, medelstora företag högst 40 procent och stora företag högst 30 procent. Bedömningsgrunden för stödet måste vara teknikneutralt.
Steg 2: För att säkerställa långsiktiga förutsättningar för fastighetsägares arbete med energieffektiv renovering bör regeringen ge Boverket i uppdrag att, i samråd med Skatteverket, utreda och lämna förslag på hur en skattereduktion motsvarande ovan stödnivåer skulle kunna utformas för att ge fortsatta incitament till energieffektiv
renovering av flerbostadshus även efter 2027.

Regeringen bör förlänga tidsperioden då ROT-avdraget får användas, till exempelvis 3 år, så att maxbeloppet för avdraget blir 150 000 kronor. Avdraget bör även utvidgas till att inkludera avdrag för rådgivning och energikartläggning av fastigheter samt installation av smarta styrsystem.

Regeringen bör förlänga det, i budgetpropositionen för 2023, aviserade investeringsbidraget för konvertering av uppvärmningssystem och renovering av småhus med direktverkande el eller gas som uppvärmningsform. Stödet bör vara sökbart under förslagsvis 5 år samt även inkludera fastigheter som fortfarande har oljepannor som uppvärmningsform

Regeringen bör ge Tillväxtverket och Energimyndigheten i uppdrag att gemensamt inom ramen för den Europeiska utvecklingsfonden (ERUF) fortsätta stötta små och medelstora företag ekonomiskt och kompetensmässigt med automatisering och energieffektivisering. Regeringen bör även komplettera uppdraget med stöd till regionerna för att underlätta medfinansieringen som ERUF-medlen kräver. Lärdomar från de tidigare programmen, Robotlyftet och Nationella regionalfondsprogrammet bör användas i utformningen av det gemensamma uppdraget.