Politiska förslag

För att färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft ska kunna genomföras behöver politikerna skapa rätt förutsättningar. Fossilfritt Sverige driver därför ett antal politiska förslag för att underlätta och accelerera omställningen på olika sätt.

Varje färdplan innehåller flera politiska förslag som branscherna själva tagit fram. Med utgångspunkt från dessa tar Fossilfritt Sverige och prioriterar förslag att driva. Förslag arbetas också fram genom rundabordssamtal med aktörer runt särskilda frågor och de strategier som behandlar knäckfrågor i färdplanerna.

Områden för genomgripande reformer

Staten behöver inte bara stötta tekniska innovationer utan också själv vara innovativ för att snabba på beslutsprocesserna. Politiker och myndighetschefer behöver uppmuntra till mod i den statliga förvaltningen för att lära sig hur de generella beslutsprocesserna kan underlätta nya tekniksprång i närtid. Flera länder, som till exempel Kanada och Tyskland, satsar idag resurser på så kallad ”försöksverksamhet” (eng: ”regulatory sandbox”) för att snabbare utveckla såväl teknik som nya regelverk och beslutsprocesser. En fördel med försöksverksamheter är att de skapar ett tryggare lärande, då risker begränsas genom försökens avgränsningar. Med stöd av kunskap och erfarenheter från genomförda försök kan sedan lärdomar dras och regelverken utvecklas permanent.

Komet-utredningen (Kommittén för teknologisk innovation och etik) föreslår att regeringen utarbetar en strategi och handlingsplan som främjar en ökad användning av försök i hela landet. Det primära syftet är att belysa vikten av försök som dels en metod för att ansvarfullt utveckla och använda nya lösningar, dels ett sätt att skapa samt sprida kunskap och erfarenheter att använda vid regelutveckling. Som en del av strategin föreslogs att regeringen löpande bör ta initiativ till konkreta insatser och att en sådan insats kan vara att genomföra försök för att utveckla arbetssätten för tillståndshantering i samband med införandet av nya tekniska lösningar. Fossilfritt Sverige föreslår i tillägg att det under 2021 bör tas beslut om att minst tre elledningar ska ingå som försöksverksamhet.

Parallellt med regeringens strategiarbete bör, i enlighet med Komet-utredningens förslag, en kommitté få i uppdrag att hantera regelhinder som hämmar försök avseende nya lösningar som bygger på ny teknik eller på befintlig teknik som används på nya sätt. Kommuner, regioner och statliga myndigheter föreslås kunna anmäla regelhinder till kommittén.

Ett hinder vid industriomställningen är att om en industri exempelvis vill ställa om befintlig produktion till fossilfri med hjälp av nya etableringar, såsom en elektrolysör, på ett slutet industriområde så krävs idag att industrin ansöker om ett nytt miljötillstånd med mark- och miljödomstolen. Här vore en önskvärd process att det går att söka ändringstillstånd enbart för tillägget av elektrolysören, något som utredningen för modern och effektiv miljöprövning (Miljöprövningsutredningen, M 2020:06) förväntas utreda.

För att Sverige ska klara av att nå sina uppsatta klimatmål krävs det att det offentliga driver på utvecklingen till ett fossilfritt samhälle. Den offentliga upphandlingen står för en efterfrågan på cirka 700 miljarder kronor vilket innebär en enorm köpkraft som kan främja efterfrågan på hållbara produkter och tjänster med låg klimatpåverkan. Att den offentliga upphandlingen tydligt behöver visa vägen och premiera fossilfria lösningar är ett genomgående tema i färdplanerna som lyfts som en förutsättning för att branscherna ska lyckas i sin omställning.

För tillfället pågår många olika initiativ och utredningar för att den offentliga upphandlingen ska användas mer kraftfullt för att främja en fossilfri och cirkulär ekonomi. För att lyckas med det krävs att staten, dess myndigheter och bolag agerar som föregångare och ger en tydlig signal och vägledning för hur den offentliga upphandlingen ska användas för att driva på och snabba på utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle.

All statlig upphandling bör därför vara fossilfri redan inom några år. Det är långa ledtider inom upphandling och det viktiga målåret 2030 är inte många avtalstider bort. Exempelvis bör Trafikverket få i uppdrag att se till så att alla statliga vägar och järnvägar byggs med klimatneutrala byggmaterial till runt år 2030. Genom att den offentliga konsumtionen går före kan teknikutveckling drivas på och nya lösningar även bli tillgängliga på marknaden för andra köpare och den svenska industrins konkurrenskraft stärkas.

Som svar på de ekonomiska konsekvenserna av pandemin föreslog EU-kommissionen finansiella stödåtgärder under samlingsnamnet Next Generation EU. Tillsammans med EU:s nästa långsiktiga budget för 2021-2027 skulle det totala ekonomiska stödet som kanaliseras genom EU:s budget därmed uppgå till över 1,8 biljoner euro.

Europeiska Rådet har enats om ett anslag på 672,5 miljarder euro till den så kallade “Recovery and Resilience Facility”. Recovery and Resilience Facility är central i Next Generation EU vars anslag ska fördelas som både lån och direkta bidrag till medlemsländerna för genomförandet av investeringar och reformer. Sverige förväntas få 40 miljarder kronor.

Det blir viktigt för Sverige att ta del av de europiska medlen för att ge industrin i Sverige liknande förutsättningar som i resten av Europa. För att underlätta för företagen krävs ökad samordning av de svenska satsningarna så att de kan bidra till medfinansiering till de europeiska medlen, bland annat genom Industriklivet, Klimatklivet, strukturfonderna och annat.  

För att bidra till EU:s klimatfokus och påverka inriktningen på kommande satsningar bör Sverige exempelvis arbeta mer strategiskt med rekrytering av svenska representanter till nyckelpositioner inom EU på liknande sätt som andra länder gör.

För att uppnå målet om ett fossilfritt samhälle krävs fortsätta och utökade satsningar på forskning, innovation och demonstration.

När nya tekniska lösningar ska skalas upp från att vara demonstrationsprojekt till att bli en del av omställningen och människors vardag krävs även i många fall förändrade affärsmodeller, system och regelverk. Det skapar ett behov av bredare och djupare kompetens om de nya systemen och teknikerna hos flera aktörer i samhället.

Kompetensutveckling behöver ges både för lärare i ungdomsskolan och för yrkesutbildningar. Utbildningsplatserna inom exempelvis elektromobilitet, automation, uppkoppling och datahantering behöver öka och det bör erbjudas vidareutbildningsmöjligheter för yrkesverksamma. För att lyckas med samhällsomställningen behöver kompetenser utvecklas och bibehållas, ett ansvar som delas mellan staten, akademin och industrin.

Staten behöver säkerställa resurser för yrkesomställning av redan yrkesverksamma för att klara teknikskiften samt öka flexibiliteten vid skapande av nya yrkesutbildningar genom skapande av fler gymnasie- och yrkesutbildningar med inriktning mot bland annat elektrifiering och batteri-, vätgas- och processindustrin. Exempelvis bör regeringen avsätta cirka 5 miljarder per år under 10 års tid för att göra en stor nationell satsning på kompetens inom elektrifiering och batterivärdekedjan, minst 1000 personer per år med kompetens behövs från gymnasium, universitet/högskola och forskning.

Prioriterade förslag ut färdplanerna

Politik för fossilfri konkurrenskraft: del 1

Sammanställning och utveckling av politikförslag baserade på färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft 2018-2019.

Förslag hämtade ur färdplaner från:
Bergmaterialindustrin, Betongbranschen, Bygg- och anläggningssektorn, Cementbranschen, Dagligvaruhandeln, Digitaliseringskonsultbranchen, Flygbranschen,
Gruv- och mineralbranschen, Sjöfartsnäringen, Skogsnäringen, Stålindustrin, Uppvärmningsbranschen, Åkerinäringen

Politik för fossilfri konkurrenskraft: del 2

Sammanställning och utveckling av politikförslag baserade på färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft 2020.

Förslag hämtade ur färdplaner från:
Dagligvaruindustrin, Elbranschen, Fordonsindustrin – lätta fordon, Fordonsindustrin – tunga fordon, Gasbranschen
Lantbruksbranschen, Petroleum- och biodrivmedelsbranschen, Skidanläggningsbranschen, Återvinningsindustrin

Strategier

Fler politiska förslag finns i de strategier som Fossilfritt Sverige tagit fram inom olika nyckelområden för omställningen.

Till strategierna för fossilfri konkurrenskraft