Undersökning: Tre av fyra tror att utsläppen i EU ökat – trots kraftig minskning

Tre av fyra svenskar tror att utsläppen ökat inom EU sedan 1990. Tvärtom har utsläppen minskat med cirka 30 procent, något endast 4 procent av befolkningen tror. Det visar en ny Novus-undersökning som Fossilfritt Sverige beställt. Den visar även att allmänheten kraftigt underskattar EU:s nya klimatlagar.   

EU:s territoriella utsläpp har minskat med cirka 30 procent sedan mätningarna startade 1990, framför allt tack vare EU:s utsläppshandel och de succesivt ökande klimatkraven på fordonsindustrin.

Men enligt en ny Novus-undersökning som Fossilfritt Sverige beställt tror tre av fyra svenskar tvärtom att utsläppen inom EU har ökat. Majoriteten (39 procent) tror att utsläppen ökat med trettio procent, och en nästan lika stor grupp (36 procent) tror att utsläppen ökat med tio procent. Endast 4 av 100 personer svarar rätt, vilket är att de minskat med cirka trettio procent sedan 1990. 

Även låg kunskap om EU:s ambitioner

Undersökningen visar även att människor inte verkar känna till EU:s höga ambitioner inom klimatområdet. Mer än varannan person tror att EU:s nya klimatlagar Fit for 55 innebär att utsläppen ska minska med 55 procent till 2055 jämfört med 1990. Det är en grov underskattning – minskningen ska vara gjord redan om sex år. 

– Att EU:s utsläpp minskar samtidigt som ambitionerna ökar betyder inte att vi kan slappna av och tro att resten löser sig av sig själv. Tvärtom är det ett kvitto på att klimatpolitik och ny teknik gett resultat, vilket ger kraft och mod att gå fortare fram. Sverige och EU har ett guldläge att öka tempot i klimatomställningen, eftersom stora delar av näringslivet nu vill öka takten för att också stärka sin konkurrenskraft. Det gynnar i sin tur svensk ekonomi och skapar bättre förutsättningar att finansiera vård, skola och försvar, säger Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.

Resultatet från Novus-undersökningen går i linje med tidigare undersökningar Fossilfritt Sverige beställt 2021 och 2023, som visar att allmänheten tror att även de svenska territoriella utsläppen ökat sedan 1990, fastän de minskat med cirka trettio procent. En vanlig invändning är att de konsumtionsbaserade utsläppen inte är inräknade, men även dessa utsläpp har minskat.

Läs mer i DN Debatt