Ny undersökning: Sex av tio vill att människor på landsbygden ska kompenseras för ökade bränslepriser

Sverige har idag bland de lägsta priserna på diesel och bensin i Europa, men priserna kommer troligtvis att öka. Nu diskuteras lösningar som kompenserar människor ekonomiskt. Hur har andra länder gjort och vad tycker svenska folket? Fossilfritt Sveriges nya Novus-undersökning ger dig några svar.

Kriget i Ukraina gjorde att priset på diesel sköt i höjden. Nu har det blivit billigare att tanka bilen igen, delvis på grund av den sänkta reduktionsplikten och de nedsatta drivmedelsskatterna, vilket har hjälpt många människors privatekonomi. Samtidigt innebär det att Sveriges utsläpp beräknas öka kraftigt. Det kan betyda att Sverige behöver köpa utsläppsutrymme från andra länder, eller riskerar kraftiga böter till EU, om vi inte klarar av att nå klimatmålen.

I väntan på ny politik som gör att Sverige klarar klimatmålen har vi låtit folket tycka till om olika lösningar från andra länder, samt svara på frågor om bränslepriserna. Undersökningen visar bland annat att:

• Endast tre procent av hushållen har lägre inkomster, bor på landsbygd eller i småstad och har dieselbil. Majoriteten av folket tror att denna grupp är betydligt större.
• Var tredje person kan tänka sig att betala 4 kronor mer per liter för bensin och diesel för att Sverige ska nå klimatmålen. 42 procent av folket kan inte tänka sig det.
• En majoritet är positivt inställda till flera olika lösningar som kompenserar eller stödjer låginkomsttagare eller människor på landsbygd.

– Nu behöver vi utveckla träffsäker klimatpolitik för att visa hur vi klarar våra EU-mål på ett hållbart sätt. Dessutom vill bilindustrin och drivmedelsindustrin få fart på försäljningen av elbilar och biodrivmedel, vilket försvåras med låga priser på diesel. Men då behöver vi samtidigt hitta sätt att kompensera människor som får det tufft ekonomiskt, säger Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.

Frågor och svar

1. De höga priserna på diesel förra året påverkade ekonomin för delar av befolkningen särskilt mycket. Hur många procent av Sveriges hushåll tror du har inkomst under medianen och äger en dieselbil och bor på landsbygden eller i småstad?

2. Skulle du kunna tänka dig att betala 4 kr mer per liter för bensin och diesel – till exempel 23 kr/liter istället för 19 kr/liter – om det innebär att Sverige når klimatmålen och undviker kraftiga böter till EU?

3. I Frankrike kan låginkomsttagare som är beroende av bil i vardagen leasa elbil till ett förmånligt pris – 1150 till 1700 kronor i månaden – genom ett statligt stöd. Borde Sverige införa ett liknande system?

4. I Norge har “Right to Charge” skrivits in i lag. Det innebär att personer som bor i lägenhet ska ha rätt att få tillgång till laddning på parkering som tillhör fastigheten, om det inte finns särskilda skäl att neka detta. Det gör det enklare för personer som bor i lägenhet att kunna ladda sin bil billigt, precis som för villaägare. Bör ett liknande system införas i Sverige?

5. I en utredning som tagits fram på uppdrag av regeringen föreslås att all koldioxidskatt på bensin och diesel som kommer in i statskassan ska återbetalas till Sveriges medborgare. Alla invånare skulle då få lika mycket pengar tillbaka oavsett hur mycket bensin eller diesel de köpt under året. Ett liknande system finns i Kanada. Bör Sverige införa ett sådant system?

6. För människor som bor på landsbygden påverkas hushållsekonomin mer när drivmedel blir dyrare. I en utredning som tagits fram på uppdrag av regeringen föreslås ett särskilt transportstöd till personer som till exempel har mer än 50 km till närmaste tätort med minst 3000 invånare. Bör ett sådant stöd införas?