Ny rapport: De fyra största hindren för industrins klimatomställning
Fossilfritt Sverige har gjort en genomgång av regeringens arbete med tillståndsprocesser, elsystemet, kompetensförsörjning och finansiering under första halvan av mandatperioden. Rapporten av genomgången lanserades den 25 november.
Sverige är ledande i industrins klimatomställning, men idag finns ett antal orosmoln på himlen som gör att vi riskerar att tappa vårt försprång och att internationella företag och investerare väljer att etablera sig i andra länder än i Sverige.
USA, Tyskland och Frankrike har börjat ge kraftiga statliga subventioner för att locka till sig investeringar och företag inom den gröna industrin, samtidigt som Kina haft en långsiktig industripolitik som gör att de nu dominerar produktionen av exempelvis batterier och solceller. Det är positivt för planeten i stort, men en utmaning för Sverige och EU.
Hur kan ett litet land som Sverige stå sig i konkurrensen? Vi kan inte matcha med samma ekonomiska muskler som USA och Kina, utan måste istället erbjuda de mest konkurrenskraftiga förutsättningarna på alla andra områden – men då måste vi också vara i världsklass.
För att lyckas behöver staten undanröja fyra generella hinder som identifierats av de 23 industribranscherna inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige:
1. Långsamma och oförutsägbara tillståndsprocesser.
2. Otydlighet gällande kortsiktig tillgång på billig fossilfri el.
3. Brist på kompetens.
4. Brist på riskdelningsmodeller för långsiktiga och stabila spelvillkor.
Behov av ökad tydlighet
Den viktigaste uppgiften i detta arbete är att minimera den politiska risken för företag och investerare genom starkt ledarskap, tydliga målbilder och framför allt genom att erbjuda stabila och långsiktiga spelregler. Inom detta område har Sverige försämrat sin position under senare tid. Riksdagen är splittrad när det gäller synen på det framtida energisystemet och klimatpolitiska styrmedel. Ryckigheten när det gäller reduktionsplikten är ett tydligt exempel som gör att näringslivets risk vid olika långsiktiga investeringar ökat. Det har också saknats tydlighet för de industrier som behöver el för sin omställning redan inom 10–15 år i väntan på ny kärnkraft.
Sveriges ambition är att visa internationellt ledarskap genom att bevisa att minskade utsläpp av växthusgaser också stärker konkurrenskraften. När Sveriges utsläpp istället ökar, enligt budgetpropositionen för 2024, ifrågasätts detta ledarskap. Det är därför av största vikt att regeringen nu lägger fast en politik som med större säkerhet leder till att Sverige når EU:s mål till 2030.
Effektivt arbete med de fyra hindren
Samtidigt visar genomgången att regeringen har tagit sig an de fyra hindren på ett effektivt sätt. De har exempelvis lagt fram lagförslag för att förenkla tillståndsprocesserna och utreder ytterligare åtgärder. Regeringen har också skapat förutsättningar för ny kärnkraft och stärkt kommunernas incitament för att tillåta vindkraft. Medel till tekniska utbildningar har tillförts och möjligheterna för omställningsstudiestödet att fungera har stärkts. Även stöden till utbyggnaden av laddinfrastruktur har fått mer resurser vilket underlättar elektrifieringen av vägtrafiken.
Även den nya reduktionsplikten är mycket välkommen och kan spela en viktig roll i att skapa både stabilitet för raffinaderierna och se till att Sverige klarar att leva upp till sina utsläppsåtaganden mot EU.
Nuvarande klimatpolitik bygger också på att kolinlagringen i skogen följer EU:s krav vilket just nu ser mycket svårt ut att uppnå, vilket i sin tur ökar trycket på en snabbare utsläppsminskning inom ESR om Sverige vill undvika minskad avverkning av skog.
Sverige har fortsatt unika förutsättningar för att öka tempot i utvecklingen av fossilfri konkurrenskraftig industri. Men löser vi inte de fyra identifierade utmaningarna och blir tydligare i det nationella ledarskapet riskerar vi att tappa det momentum som Sverige har.
Prioriterade åtgärder under mandatperioden
Utifrån de dialoger som Fossilfritt Sverige har med företag och branscher i Sverige har 13 prioriterade politiska åtgärder tagits fram.
- Den landbaserade vindkraften i Sverige är ett av de billigaste sätten att producera el och är nödvändig för att få fram den el som krävs för att elektrifieringen av industrin ska mötas på kort sikt. Regeringen bör se över det kommunala vetot. Det kommunala vetot i nuvarande utformning skapar en osäkerhet för såväl investerare som övriga aktörer. Ett beslut från kommunen behöver ligga fast under hela tillståndsprövningen.
- De förslag som lagts för kortade tillståndsprocesser för elnät är bra men inte tillräckliga. För att möjliggöra för snabbare tillståndsprocesser för elnät bör:
a. Energiplaneringen hos länsstyrelserna ges som längre uppdrag för att de ska kunna vara långsiktiga i sitt arbete.
b. Klimaträttsutredningen förslag om förhandsbesked genomföras. - Det är viktigt att följa upp och säkerställa att avtal och regler följs i verkligheten för att bibehålla tilliten i systemet, tillsyn är ett verktyg för detta. För att regler inom till exempel kemikalielagstiftning, upphandling eller miljöbalken ska få rätt effekt bör regeringen arbeta för stärkt tillsyn för att säkerställa företagens konkurrenskraft och stänga ute oseriösa aktörer.
- Energieffektivisering är viktigt för att snabbt frigöra energi och effekt till omställningen av industrin. Energimyndigheten har visat att det finns potential att frigöra 20–25 TWh el till 2030. Regeringen bör förslagsvis:
a. Återinföra energisteget.
b. Ge Energimyndigheten i uppdrag att snabbutreda omvända auktioner för energieffektivisering. - Den havsbaserade vindkraften kan ha en viktig roll i att öka elproduktionen före 2035. Regeringen bör prioritera att snabbt fatta beslut kring de havsbaserade vindkraftsprojekt som bereds hos Regeringskansliet.
- För att stärka näringslivets möjligheter att ställa om är tillgången till välutbildad personal avgörande. Regeringen bör se över resurstilldelningssystemet för högre utbildning för att öka utbildningsutbudet med bibehållen kvalitet. Ersättningsnivåerna har urholkats kraftigt de senaste decennierna och det gäller särskilt resurskrävande utbildningar som till exempel de med teknisk inriktning. Det krävs reviderade prestationsmål samt förändrade ersättnings- och takbelopp.
- Sverige har två klimatstöd, Klimatklivet och Industriklivet, som är särskilt viktiga för att höja takten i omställningen och öka nyttan av den hinderröjning som pågår. För att industrier och projekt ska kunna fortsätta söka pengar bör regeringen:
a. Ge Klimatklivet långsiktigt höjda anslag om cirka fyra miljarder per år fram till 2030 och höja bemyndiganderamen till att vara 50 procent högre än det årliga anslaget.
b. Sätta Industriklivets årliga anslag på samma nivå som 2025 fram till 2030 samt tillåta anslagssparande. - På kort sikt är den nya reduktionsplikten och de höjda nivåerna som regeringen infört bra. Regeringen bör lägga fram en politik så att Sverige med säkerhet klarar EU-målet för ESR-sektorn, förslagsvis genom att höja kvoten i nya reduktionsplikten.
- För att stärka konkurrenskraften för fossilfria alternativ bör regeringen verka för en tioårig förlängning av skattebefrielse för HVO100 och återinföra skattebefrielse för biogas. Nu när skattebefrielse av biogas godkänts av EU behöver den införas omedelbart.
- Det går nu att halvera utsläpp från byggskedet vid nybyggnation och det behöver bli norm. Regeringen bör: a. Införa Boverkets förslag på gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader och tidigt utvärdera om de behöver skärpas. b. Införa utökade krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur hela livscykelperspektivet.
- Offentlig upphandling är ett viktigt medel för att öka takten i klimatomställningen och stärka konkurrenskraften genom att stärka uppskalning av ny teknik. Regeringen bör:
a. Kräva att Specialfastigheter, Trafikverket och Fortifikationsverket ska ha 50 procent reduktion av utsläpp i deras upphandling 2025, jämfört med 2015.
b. Säkerställa att bonusbeloppet gäller för utsläppsreduktion upp till 100 procent omedelbart i Trafikverkets projekt.
c. Myndighetens mål om klimatneutralitet bör tidigareläggas till senast 2035. - En utvecklad cirkulär ekonomi är en av de viktigaste åtgärderna för att kombinera konkurrenskraft och minskade utsläpp. Regeringen bör främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialströmmar som definierar när avfallet åter blivit en produkt och se över regelverk så att material inte avfallsklassas i onödan.
- Idag ger regeringen ekonomiskt stöd till hamnar och flygplatser utan att ställa klimatkrav. Regeringen bör villkora bidrag med att flygplatser och hamnar konkret visar att de bidrar till transportsektorns klimatomställning, både för aktiviteter inne på området och att de möjliggör operatörernas omställning.
