Klimatneutral betong möjlig på marknaden 2030
Igår presenterades betongbranschens vässade och uppgraderade färdplan för Johan Davidson, statssekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Utvecklingen går bättre än väntat och nu byggs bostäder med halverad klimatpåverkan – till samma kostnad. Senast 2045 vill betongbranschen vara klimatneutral och konkretiserar nu vilka politiska beslut som behövs.
– För fem år sedan utlovade vi att det skulle vara möjligt att nå halverad klimatpåverkan för betong till husbyggnation till 2023. Nu kan vi visa att betongbranschen uppnått det delmålet, men inte bara för husbyggnation, det kan även uppnås i vissa anläggningskonstruktioner, sade Malin Löfsjögård, VD på Svensk Betong i samband med lanseringen av betongbranschens vässade och uppgraderade färdplan för klimatneutral konkurrenskraft.
Syftet med den uppgraderade färdplanen är att göra det än mer konkret hur målen i färdplanen ska nås. 2030 är branschens målsättning att det ska vara möjligt att sätta klimatneutral betong på marknaden, förutsatt att politiken röjer de hinder som definierats i färdplanen.
– Våra medlemsföretag gör sitt för att nå målen i färdplanen. Nu behöver politiken göra sin del, underströk Malin Löfsjögård.
Fokus på att effektivisera tillståndsprocesser
Statssekreterare Johan Davidson var på plats och berömde näringslivets aktiva roll i klimatomställningen. Han betonade att elsystemet och tillståndsprocesserna nu är i fokus för regeringen för att öka takten i omställningen.
– Tillståndsprocesserna är ett viktigt översynsområde. Det är ett problem att processerna inte alltid är förutsägbara, utan ofta avgörs i domstol. Så kan vi inte ha det när vi har så bråttom, sade Johan Davidson.
Byggbolag minskar sina utsläpp med 25 procent
Deltog i samtalet gjorde även Johan Skoglund, VD, JM, och Johanna Frelin, VD, Riksbyggen som båda lyfte fram vikten av cirkularitet och nya bindemedel i betongen. Redan om tre år ska JM ha minskat sina utsläpp med minst 25 procent. Även Riksbyggen höjer ambitionerna, efter ett särskilt lyckat pilotprojekt.
– Alla var skeptiska när vi 2014 byggde ett stort hus i Göteborg med klimatförbättrad betong. Men det har gått så bra att vi nu har bestämt att alla våra byggnader ska ha 25 procent minskad klimatpåverkan framöver, sade Johanna Frelin, VD Riksbyggen.
Hon påminde också om att de klimatsmartare lösningarna inte nödvändigtvis innebär större kostnader för vanligt folk.
– Det är inte produktionskostnaderna som bestämmer priset på en lägenhet. Det är marknaden, sade Johanna Frelin, VD Riksbyggen.
Klimatrekord hos Trafikverket
En annan stor beställare av betong är Trafikverket, som ställer klimatkrav på entreprenörerna som ska utföra byggnationen. En utmaning är att utforma kraven så att de både är realistiska samtidigt som de driver på klimatomställningen. Sven Hunhammar, måldirektör Trafikverket, berättade om bygget av en bro i Norrköping som är myndighetens klimatrekord.
– Den hade 42 procent mindre klimatpåverkan än om den hade varit byggt 2015, sade Sven Hunhammar.
Nu behöver spetsprojekt som bron i Norrköping och huset i Göteborg skalas upp och bli norm, bland annat med hjälp av offentlig upphandling.
– Det är symtomatiskt för utvecklingen, i bransch efter bransch ser vi hur spetsprojekten är på väg att bli det nya normala. Nu behövs riktig betongpolitik för att öka tempot, sade Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.