Idag överlämnar Fossilfritt Sverige tolv utredda förslag på hur tillståndsprocesser snabbt kan bli mer effektiva till regeringen. De långa processerna har definierats som ett av de dominerande hindren i industrins klimatomställning.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som visar hur det i praktiken ska gå till att bli klimatneutrala till 2045. I arbetet med dessa har det visat sig att ett av de dominerande hindren är de långa tillståndsprocesserna för elledningar, kraftproduktion och olika investeringar inom industrin.

Nyckel för att lyckas med omställningen

Många industrier väntar nu otåligt på att elen ska kunna levereras i rätt tid och på rätt plats så att den nya fossilfria produktionen kan köra igång.

– De svenska tillståndsprocesserna är inte gjorda för en omvärld som utvecklas oerhört snabbt. Både klimatförändringarna och teknikutvecklingen går snabbare än vad de flesta räknat med, och nu ökar både USA och EU tempot i den industriella klimatomställningen. Det ökar konkurrensen om kompetens och kapital, så det är väldigt viktigt att Sverige ökar sin attraktionskraft på alla nivåer så fort vi kan. Effektivare tillståndsprocesser är en nyckel för att lyckas, säger Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.

Förslag som är klara att klubbas igenom

Under 2022 presenterades förslag för effektivare tillståndsprocesser från de statliga utredningarna Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen. Fossilfritt Sverige har efter dialog med de 22 färdplansägarna identifierat tolv konkreta förslag från de två utredningarna som omgående skulle kunna antas.

– För att möta industrins och samhällets ökade behov av el så är det helt nödvändigt att kraftigt korta ner tiden det tar att bygga elproduktion och elnät. Att genomföra redan utredda förslag är det snabbaste sättet att komma vidare i denna komplexa fråga. Vi har bara 22 år på oss att ställa om så det är hög tid att sätta fart, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige.

– I en tid när industrin vill höja tempot är själva tiden för tillståndsprocesserna självklart en helt avgörande fråga. Därför är det hög tid att ta några förslag som redan är utredda och klara att klubba igenom, säger Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige.

De tolv förslagen – kortfattat
• Tydligare prövning av linjekoncessioner. Klimaträttsutredningen.
• Bedömningen av luftledning respektive kabel vid linjekoncession för en effektivare teknikvalsprocess. Klimaträttsutredningen.
• Enklare regler för ändringstillstånd. Miljöprövningsutredningen.
• Gränsen mellan tillstånds- och anmälningsplikt tydliggörs. Miljöprövningsutredningen.
• Stärk länsstyrelsens roll som nav och aktiv samrådspart. Miljöprövningsutredningen.
• Ändrade myndighetsroller – gör partsrollen mer ändamålsenlig och samordnad med färre myndigheter. Miljöprövningsutredningen.
• Ökad användning av muntlig förberedelse och tidsplaner. Miljöprövningsutredningen.
• Det införs större möjlighet att avvisa en ansökan tidigt i processen samt möjlighet att begära konsoliderade ansökningar och yttranden. Miljöprövningsutredningen.
• Det ska vara lättare att avgöra mål utan huvudförhandling. Miljöprövningsutredningen.
• Ordföranden och miljösakkunnig i miljöprövningsdelegationerna får generella förordnanden och behörighet att tjänstgöra över hela landet och inte bara den egna länsstyrelsen för att bättre nyttja resurser och specialkompetens. Miljöprövningsutredningen.
• En klimatstyrka inrättas vid någon av länsstyrelserna. Den ska stödja samtliga länsstyrelser i deras arbete med nya eller ändrade miljötillstånd för verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att uppnå klimatmålen. Miljöprövningsutredningen.
• Ett kunskapscentrum samlar miljötekniskt kunnande. Energimyndigheten får i uppgift att i samverkan med Naturvårdsverket vara ett kunskapscentrum för industrins klimatomställning. Miljöprövningsutredningen.

Förslagen överlämnas till regeringen tisdagen 2 maj 2023.