Krönika: Flyget – en genial idé som behöver utvecklas

I väntan på fossilfria flyg är de så kallade biobiljetterna ett alternativ. De borde vara en självklarhet för alla flygresor som måste upphandlas av kommuner, regioner och stat, skriver Svante Axelsson i en krönika i Uppsala Nya Tidning.

Snart är det sportlov. Några av barnen gillar inte skidåkning längre så tankarna gick i år snarare söderut än norrut. Förra höstlovet prövade vi Snälltåget till Berlin, vilket var riktigt lyckat. Så nu var siktet inställt på tåg till London, men det visade sig ta för lång tid. Då vaknade längtan till det fossilfria flyget igen. När kan vi åka i fossilfritt plan till London? 

Flyget är ju egentligen en genial idé. Det behövs inte lika dyr infrastruktur i form av vägar och järnvägar och se bara på fåglarna hur smart de flyger och navigerar. Lövsångaren, som sjunger så vackert på sommaren, är oerhört imponerande. Den klarar att flyga 800 mil på samma mängd energi som motsvarar smöret på en macka. Snacka om energieffektivitet.

Lövsångaren kanske har inspirerat dagens plan som är 20 procent energieffektivare än de plan som tillverkades för tio år sedan. Tyvärr går de inte på fett utan på fossila drivmedel, och här har vi utmaningen. Flyget måste precis som övriga sektorer bli fossilfritt så fort det bara går. En del av utmaningen består av den så kallade höghöjdseffekten som är den kondens som bildas vid förbränning på höj höjd och som syns som en vit svans på himlen bakom flygplanen. Glädjande nog ser höghöjdseffekten nu ut att kunna elimineras om man till exempel anpassar höjden på planets färd med några hundra meter upp eller ner beroende på väderförhållandena. 

Med den framgången i bagaget spricker himlen upp. Nästa utmaning är bränslet. Faktum är att alla plan skulle kunna gå på 50 procents biodrivmedel redan idag, det är de typgodkända för. Men det kommer de inte att tvingats till, på kort sikt.

I väntan på fossilfria plan kan du och jag indirekt flyga på 100 procent biodrivmedel genom att köpa så kallade ”biobiljetter” på de flygresor som ändå måste göras. Det innebär att du köper biodrivmedel för just din resa, och även om biodrivmedlet inte kommer att finnas i just det plan du åker i så kommer det att tränga ut fossilt flygbränsle i något annat plan. Totaleffekten är i vilket fall densamma. 

Det blir dock lite dyrare. För en resa tur och retur London ökar kostnaden med 1400 kr per person.  Priset ger också en mer rättvis bild av vad en flygresa borde kosta, eftersom flyget idag inte betalar koldioxidskatt så som till exempel bilister gör.

”Biobiljetterna” borde vara en självklarhet för alla flygresor som måste upphandlas av kommuner, regioner och stat. Skellefteå kommun har redan tagit på sig ledartröjan och köper alltid biobiljetter när det inte passar att åka tåg. En större efterfrågan gör att den inhemska produktionen nu ökar. Detta är viktigt. För det är flyget som kommer att vara den stora framtida kunden när trafiken på marken elektrifieras. Och när flyget behöver mer biodrivmedlet måste produktionen redan vara på rull. 

2030 verkar vara det magiska året för flygbranschen. Då förväntas flyg som är godkända för 100 procent biodrivmedel redan vara i luften både i Sverige och för längre turer. Den första trafiklinjen i Sverige med elhybrid flyg har sannolikt då också kört igång. I Norge ska allt inrikesflyg vara elektrifierat 2040. För riktigt långa resor satsar Airbus på att förbränna vätgas i jetmotorer, Men det planet väntas vara i luften först 2035–2040. Med tanke på hur de flesta experter har underskattat takten i elektrifieringen av fordon så är det inte en vild gissning att det går fortare att ställa om även denna gång. 

London i all ära. Att åka längdskidor i Harsa nära Bollnäs slår det mesta. Det får bli årets kompromiss för oss äldre, medan de yngre får råd med många fika med kompisar och andra slags biobiljetter till stadens biografer. 

/ Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Krönikan publicerades i Uppsala Nya Tidning den 11 februari 2023.