Hoppfulla trender för ett fossilfritt Sverige

För att öka engagemanget för den svenska klimat och energiomställningen har Fossilfritt Sverige valt att lyfta fram hoppfulla trender som visar att omställningen som det länge talats om nu är på väg att genomföras på många områden. Vi vill på så sätt visa att den dramatiska omställningen av samhället inte är en diffus framtidsvision utan något som händer i detta nu.

Genom att sprida dessa hoppfulla trender och goda exempel på det praktiska arbete som sker runt om i landet vill Fossilfritt Sverige inspirera fler människor att vara med och utveckla vårt land till en av världens första fossilfria välfärdsnationer.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här: Hoppfulla trender för ett fossilfritt Sverige (PDF)

Sammanfattning:

Energi

Med fallande priser på förnybar energi och lagringsmöjligheter och en alltmer avancerad utveckling av bioekonomin finns alla möjligheter att ersätta de fossila bränslena snabbare än vad man tidigare trott. Helhetsbilden visar att både produktionen och användningen av energi från förnybara källor har ökat kraftigt under de senaste åren, medan användningen av fossila energibärare har minskat.

Elsektorn är redan idag nästan fossilfri. Vindkraft är nu en etablerad energikälla och täcker en tiondel av det svenska energibehovet. Mellan 2006 och 2016 ökade produktionen av vindkraft med faktor från cirka 1 000 GWh/år 2006 till cirka 15 000 GWh/år 2016.

Utbyggnaden av solel, som fortfarande är på låg nivå i Sverige jämfört med andra länder, har nu börjat ta fart även här.

Priset på solceller har fallit snabbt och lett till en kraftigt ökad efterfrågan på den svenska marknaden. Solceller efterfrågas nu allt mer av villaägare och bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer.

Den ökade efterfrågan är global och har gjort det möjligt att importera större mängder solceller till ett lägre pris. 2015 kostade en solcellsmodul cirka 8 kronor per watt eleffekt, medan priset tio år tidigare var 70 kronor, vilket motsvarar en prissänkning med 89 procent.

Biobränslen ger det största bidraget till vårt energibehov. Biobränslen används för el och värmeproduktion, liksom till biodrivmedel.

Andelen biobränsle i den svenska fjärrvärmeförsörjningen har ökat stadigt sedan 1970-talet, då den endast stod för 2 procent av den totala energitillförseln. En särskilt positiv utveckling har skett de senaste åren. År 2004 stod andelen biobränsle för 40 procent av den totala energitillförseln inom fjärrvärmeförsörjningen, en siffra som ökade till 63 procent år 2015.

Transport

Försäljningen av biodrivmedel för svensk vägtrafik slog nytt rekord år 2016. Nästan 19 procent av det drivmedel som såldes var fossilfritt vilket kan jämföras med cirka 5 procent år 2011. Det största bidraget kommer från biodieselbränslet HVO som säljs både inblandat i vanlig diesel och som 100 procent förnybart.

När det gäller transporter ser vi även tydliga trender som pekar på att elektrifieringen är på väg att få stort genomslag på personbilssidan. Även om försäljningen av rena elbilar fortfarande ligger på en låg nivå i Sverige ser vi att fler och fler tillverkare satsar på att kunna erbjuda elbilar och försäljningen av laddhybrider har ökat kraftigt i Sverige på senare år.

En väl fungerande laddinfrastruktur är en förutsättning för att ännu fler fossildrivna fordon ska bytas ut mot elfordon på de svenska vägarna.

I Sverige har det på kort tid blivit allt lättare att hitta en laddstation, alltså en plats att ladda sitt elfordon på. Från januari 2015 till januari 2017 ökade antalet laddstationer med 300 procent, från 249 till 743 stycken och i juli 2017 uppgick antalet laddstationer till 1 032 stycken. Det innebär en fyrdubbling på två och ett halvt år. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det år 2025 att finnas fler publika laddstationer än de 2 700 mackar som idag säljer fossila drivmedel.

Att laddningsbara fordon har blivit så attraktiva är också kopplat till prisutvecklingen på elbilsbatterier. Trenden är tydlig – priset på elbilsbatterier rasar i snabb takt. År 2013 låg priset på elbilsbatterier på cirka 5 500 kronor/kilowattimme, vilket kan jämföras med 2016 års pris på cirka 2 500 kronor/kilowattimme. Orsaken till prisraset är till stor del den snabbt ökande globala efterfrågan på elbilar, som har banat väg för en storskalig batteriproduktion.

Konsumtion

Medan utsläppen inom Sveriges gränser minskade med 25 procent mellan 1990 och 2015 har de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser inte minskat utan kretsat kring 11 ton per person och år i Sverige sedan början av nittiotalet. Men även på konsumtionsområdet finns hoppfulla trender.

När vi ser till livsmedelskonsumtionen stagnerade den årliga totalförbrukningen av kött per person mellan 2013 och 2015 kring 87 kg efter en lång uppåtgående trend. Även om det ökade något igen 2016 kan man se att konsumenterna i högre utsträckning väljer fågelkött som har mindre klimatpåverkan och att andelen svenskt kött ökat något de senaste tre åren.

En viktig pusselbit till att minska klimatbelastningen från vår konsumtion är att materialåtervinna avfall. Materialåtervinningen av textil som samlats in i Sverige har ökat från runt 5 800 ton år 2005 till runt 6 800 ton år 2016.

Kapitalplaceringar

De senaste åren har intresset för hållbara investeringar ökat och allt fler väljer att divestera, det vill säga aktivt välja bort fossila investeringar.

I PPM-systemet ses en markant ökning av miljö- och etikmärkta fonder, från 10 procent år 2008 till 23 procent år 2015. Enligt Pensionsmyndigheten har de hållbara fonderna uppvisat en högre genomsnittlig avkastning de senaste tre åren än övriga fonder. Det finns också en stark efterfrågan på gröna obligationer, där kapitalet öronmärks för olika miljöprojekt.

Samhällsbyggnad

Trähusbyggandet ökar i Sverige. Trähus har mindre klimatpåverkan än traditionella konstruktioner i betong. Högre trähus var länge förbjudna i Sverige på grund av brandrisker, men dessa risker har man nu åtgärdat.
År 2015 ökade trähusbyggandet med 44 procent och under 2016 represesenterade flerfamiljshus i trä hela 10 procent av nybyggnationen.