Matjätten tryggar transporterna med el, biogas och HVO100

När Åsa Domeij blev hållbarhetschef på Axfood för snart tjugo år sedan påbörjades företagets resa mot fossilfria transporter. Detta mål är nu uppnått med hjälp av bland annat HVO100. Åsa berättar om strategin och vilka mål som står näst på tur.  

Axfood är Sveriges näst största bolag inom dagligvaruhandeln med kedjor som Hemköp och Willys och en marknadsandel på 25 procent. Företaget spelar alltså en viktig roll för att försörja Sveriges befolkning med mat.

Det innebär en stor mängd varutransporter mellan lager och butik, som sker i drygt 200 egna lastbilar och minst lika många inhyrda fordon. När alla dessa transporter ställs om stimuleras marknaden för förnybara drivmedel och fossiloberoende fordon rejält.

Med HVO100 mot första klimatmålet

Hållbarhetschefen Åsa Domeij berättar att Axfood år 2009 antog sitt första klimatmål: verksamhetens direkta klimatpåverkan skulle minska 75 procent till 2020. Målet uppnåddes, varpå ett mål om att trycka ned utsläppen till nettonoll år 2030 beslutades.

På transportsidan satsade man till en början hårt på HVO100. Men år 2016 började andelen palmoljeprodukter bland råvarorna växa snabbt, i synnerhet PFAD (Palm Fatty Acid Distillate).

– Då ville vi bort från HVO100, säger Åsa Domeij. Vi hade lagt alla ägg i samma korg nu tog vi i stället beslut om ett mångfaldsmål. Vi visste ju inte hur tekniken och tillgången till olika drivmedel skulle utvecklas framåt.

I stället började Axfood använda rapsoljediesel (RME), etanol E95, biogas (CBG) och flytande biogas (LBG).

Nytt fokus

År 2020 sjönk dock andelen palmoljeprodukter i HVO drastiskt på grund av nya svenska regler, och de eldrivna lastbilarna gjorde sitt intåg. Axfood övergav sitt mångfaldsmål och började fokusera på biogas, el och HVO100.

Ett mål sattes upp att minst 50 procent av transporterna i de egna lastbilarna ska gå på el år 2030. Ungefär hälften av transportvolymen köps dock in.

– När det gäller de inköpta transporterna ligger vi nästan bara på HVO100, säger Åsa Domeij. Där vill vi uppmuntra åkerierna att ta nästa steg till biogas och el. Om några år kanske vi ligger på 50 procent el, 30 procent biogas och 20 procent HVO100.

HVO100 minskar sårbarheten

Åsa Domeij berättar att Axfood av sårbarhetsskäl inte vill gå längre än till 50 procent el. Av samma skäl vill de inte vända ryggen till HVO100. Elförsörjningen kan slås ut vid krig, som i Ukraina. Det kan också uppstå omfattande strömavbrott i fredstid, vilket drabbade Spanien och Portugal våren 2025. Störningar kan också uppstå i biogasleveranserna.

– Butikerna har inga lager utan fylls på varje dag, säger Åsa Domeij. Så fort det blir stopp i flödet från lager till butik blir det tomt i hyllorna väldigt snabbt. För att få riskspridning tror jag att vi kommer att ha kvar HVO100 som tredje alternativ. De lastbilarna kan i värsta fall gå på diesel i en krissituation.

Spurt till fossilfrihet

I februari 2024 bestämde sig Axfood för att skynda på omställningen och göra transporterna fossilfria före 2025 års utgång. Målet omfattar transporterna från lager till butik, och dessutom transporterna i e-handeln från lager till enskilda hushåll.

– Redan år 2024 gick vi i mål med de egna lastbilarna, berättar Åsa Domeij. Och nu i november 2025 blev klara med det allra sista när det gäller de inköpta transporterna. Det svåraste var att hitta avtalslösningar när vi delar lastbil med andra, som i norra Sverige där det inte är lika mycket folk.

Dyra droppar

Den nuvarande pristoppen på HVO100 kostar Axfood mycket pengar eftersom avtalen för de inköpta transporterna är dynamiska. Uppföljningen blir viktig. Eftersom Axfood betalar en hel del extra för HVO100 gäller det att se till att åkerierna inte fuskar och ändå kör på billig diesel.  

– Det var ju en grej i valrörelsen att ge väljarna billig diesel, säger Åsa Domeij. Men det är väldigt få människor utanför storstadsområdena med låga inkomster som kör dieselbilar. Det är vanligare att ha bensinbil när man har lägre inkomst. Och i och med att man vill ge folket billig diesel så hindrar man företagens omställning.

Vägen framåt

– Det är en av anledningarna till att vi tillsammans med andra företag vill driva på för dyrare diesel, fortsätter Åsa. Det vill Volvo, Scania och drivmedelstillverkarna också. Den debatten drivs alldeles för lite, för det är ju det stora hindret.

Axfoods egen omställningsresa fortsätter. Nu när transporterna från lager till butik och hushåll är fossilfria blir nästa steg att ställa om transporterna till lagret. Det kan handla om att låta båtfrakterna från Medelhavet gå på biogas och se till att landtransporterna från Italien körs på tåg i stället för på Autobahn.

På frågan om stöd och subventioner är avgörande för att ro omställningen i hamn svarar Åsa Domeij:

– Om dieseln bara kommer upp till sitt rätta pris kan man ta bort alla stöd. Dagab skulle helst vilja slippa att lägga tid på att söka bidrag. Det blir konkurrensneutralt, och det är dit vi vill. Klimatpremier och klimatklivet är plåster man måste sätta på för att man inte vågar höja dieselpriset. Det som är bra för klimatet, det ska vara det lönsamma alternativet för företagen. Då kommer omställningen att gå väldigt lätt.

Läs mer om HVO100