DN Debatt: Okunskap och pessimism när vi frågar om klimatet

Varannan svensk tror att utsläppen ökar, och att fossilfria produkter är avsevärt dyrare. Men sanningen är en annan. Den skeva verklighetsuppfattningen kan dock förklara varför många tycks vara mer rädda för samhällsomställningen än klimatförändringar. Samhället måste fylla igen kunskapsglappet, skriver Svante Axelsson och Fossilfritt Sverige i Dagens Nyheter.

En Novusundersökning som Fossilfritt Sverige beställt visar på ett stort kunskapsglapp hos det svenska folket gällande omställningen. Frågorna har ställts i tre omgångar under 2023, och minst 1 000 personer har svarat på samtliga frågor. Kunskapsglappet kan delas upp i tre områden:

1. Okunskap om utsläppsminskningar. Mer än varannan svensk tror att utsläppen av växthusgaser inom Sverige har ökat sedan 1990. Enligt Naturvårdsverket har de minskat med 33 procent fram till 2022. Endast 7 procent av befolkningen svarade korrekt. Även om vi räknar med svenskarnas klimatpåverkan av vår konsumtion har utsläppen minskat med 25 procent sedan mätningarna påbörjades 2008.
   
   
2. Okunskap om den nya teknikens potentialer. SSAB planerar att övergå till fossilfri stålproduktion redan 2030 vilket minskar Sveriges utsläpp med hela 10 procent. Men när folket får frågan tror drygt 80 procent att SSAB:s teknikskifte påverkar utsläppen med 1 eller 3 procent.
   
   Svensk bilindustri planerar att sälja i princip enbart elbilar 2030, men när folket svarar tror de att de laddbara bilarna bara kommer att utgöra 50 procent av nyförsäljningen. Ovanpå detta tror nästan varannan person att elektrifieringen av personbilsflottan kommer att öka elanvändningen med 130 TWh, när det i själva verket handlar om 20 TWh.
   
   
3. Okunskap om hur fossilfria produkter påverkar konsumtionspriset. Varannan svensk tror att de eller samhället kommer att påverkas negativt när Sverige ställer om. Den vanligaste oron är höga kostnader. Det är inte orimligt med tanke på de enorma investeringar industrin behöver göra, och senaste tidens höga el- och drivmedelspriser.
   

I debattartikeln lyfts tre förslag för att undanröja okunskapen och göra möjligheterna mer kända:

• Regeringen och alla myndigheter bör i sin externa kommunikation återkoppla initiativ och beslut till den omställningsresa som formuleras i de 22 färdplaner som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige. Så berättelsen om hur Sverige nu konkret ställer om till fossilfrihet blir känd i hela landet.

• Public service bör få ökade resurser för att kunna ta en större roll i att konstruktivt bidra till att stärka folkbildningsuppdraget.
  

• Skolor och universitet bör få resurser att utveckla nytt utbildningsmaterial och lärarfortbildningar som är uppdaterade på dagens och morgondagens lösningar. Våra barn och unga behöver inte bara insikt om våra enorma globala utmaningar, utan lika mycket kunskap om lösningar och möjligheter som nu ligger på bordet.