Stockholm har nu chans att bli Nordens Venedig. Första steget är att sjösätta tre helt tysta elfärjor från Rotebro som kommer att ersätta två gamla färjor som går på fossilt diesel, skriver Svante Axelsson i en krönika i Uppsala Nya Tidning.

Inte visste jag att framtiden gömde sig i en industrilokal i Rotebro. I måndags besökte jag Candelas fabrik som gör elbåtar och tappade hakan när jag fick en förhandstitt på den nya elfärjan som ska börja gå mellan Ekerö och Stadshuskajen i Stockholm nästa vår. Mötet med elfärjan Candela P-12 var lika omtumlande som när jag fick provköra en Tesla för första gången för drygt 10 år sedan. Det här teknikskiftet kommer också att revolutionera transporterna, fast på sjön.

Stockholm har nu chans att bli Nordens Venedig. Genom att bygga upp ett kollektivtrafiksystem på vattnet bestående av små elchuttle-färjor kan gatutrafiken avlastas. Första steget är att sjösätta tre helt tysta elfärjor från Rotebro som kommer att ersätta två gamla färjor som går på fossilt diesel. Driftskostnaden blir den samma men resan kommer att gå dubbelt så fort. Elfärjorna kommer att kunna öka antalet passagerare med 210 procent och därmed minska utsläppen från bilköerna in till stan.

Själva tekniksprånget utgörs av ett möte mellan sjöfarten och flyget. Candelas färjor lyfter från vattenytan vid cirka 20 knop och svävar på vågorna med hjälp av bärplanstekniken vilket innebär att båten lyfts upp av vingar som går under vattnet. Denna farkost är 80 procent energieffektivare än gamla färjor. Dels för att den inte studsar mot vågorna, dels på grund av den teknik som utvecklades i JAS-planen vilket är ett datoriserat styrsystem som känner av vågor och vind och balanserar båten 100 gånger per sekund. Det gör att det känns som stiltje även när vågorna går höga.

Denna elfärja är inte en isolerad företeelse utan ett tecken i tiden. Hela sjöfarten håller successivt på att ställa om till fossilfrihet, inte minst på grund av att sjöfartens utsläpp av koldioxid ska ingå i EU:s utsläppshandel från och med 2024. Det innebär att sjöfarten får betala minst en krona per kilo utsläppt koldioxid, vilket gör att andra alternativ blir mer lönsamma att använda. Det magiska är också att fossilfria sjötransporter från hela världen har minimal påverkan på våra konsumentpriser. Ett par jympadojor behöver inte kosta mer än några promille mer när sjötransporterna blir fossilfria, eftersom den ökade transportkostnaden slås ut på så många ton gods som fartyget rymmer. 

Candelas färjor är bara ett exempel på den nya klimatsmarta teknik som är på väg att bli verklighet. 2026 ska rederiet Wallenius sjösätta fartyg som har reglerbara stela segel vilket gör att utsläppen av koldioxid minskar med 90 procent. Samma år ska Stena börja att köra en stor elfärja mellan Göteborg och Fredrikshamn. Sjötransporter är helt enkelt på väg att bli det miljövänligaste alternativet och vattnet ligger ju där helt gratis och det behövs varken byggas några vägar eller järnvägar, utan bara hamnar. 

Framtiden gömmer sig inte bara i Rotebro. Den finns lite här och var, och samtidigt som klimatförändringen går så snabbt att vi inte bara tappar hakan utan kanske också hoppet är det oerhört viktigt att vi alla lyfter fram lösningar. För de finns. Många ligger redan på bordet, men vi känner inte till dem eller tror inte att en snabb förändring är möjlig. I det läget är det bra att också blicka bakåt. I backspegeln ser vi att vi underskattat utvecklingen av både solceller, vindkraftverk och batterier. Sjöfarten kommer också att överraska. Men det går ännu fortare om vi tillsammans berättar att en annan värld är möjlig.

/ Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Krönikan publicerades i Uppsala Nya Tidning den 1 april 2023.