Pressmeddelande

Idag överlämnar Fossilfritt Sverige tillsammans med 22 näringslivsbranscher årets uppföljningsrapport till energi- och näringsminister Ebba Busch. Årets rapport innehåller både exempel på svenska företag som gjort rejäla framsteg, samt prioriterade förslag på hur politiken bör röja hinder för näringslivet.

Sedan de första färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft lanserades 2018 har stora kliv tagits från både näringsliv och politik för att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Den snabba tekniska utvecklingen och den växande efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster har bidragit.

– Det vi ser är början av en ny grön industrirevolution. Men den snabba utvecklingen hade aldrig skett utan företags­ledare i framkant och samverkan mellan stat och näringsliv. Hade någon påstått det som sker i dag för fem år sen, så hade det avfärdats som naiva gröna drömmar, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Tre framsteg från rapporten

  • Bygg och gruvor elektrifierar – i bygg- och gruvvärdekedjorna börjar ny utsläppsfriteknik nu tas i bruk. Eldrivna krossanläggningar, pålkranar, tunga lastbilar och världens första bränslecellsdumper har tagits i drift. I Östersund ska EU:s första utsläppsfria arbetsplats upphandlas vid bygget av den nya förskolan Ottfjället.  
  • Nya batterifabriker – ytterligare två batterifabriker ska byggas. En av Volvo Cars och Northvolt och en av AB Volvo, vilket skapar minst 4000 jobb i Mariestad och Göteborg. 
  • Världsunik vätgaslagring – Hybrit har invigt en pilotanläggning för vätgaslagring i Luleå. Ett stort och viktigt steg i resan mot fossilfritt stål och stark svensk konkurrenskraft.

Sex prioriterade politikområden

Men samtidigt som framsteg sker består många utmaningar, instabiliteteten i omvärlden ökar och tempot måste öka för att nå klimatmålen. Rapporten lyfter fram det som branscherna tillsammans anser vara fem viktiga politiska framsteg som behöver utvecklas och breddas, samt sex prioriterade politikområden:

  • En blocköverskridande energiuppgörelse är nödvändig för att företag ska våga investera långsiktigt.
  • Tillståndsprocesserna bör ta hälften så lång tid som i dag.
  • En uppdaterad avfallsdefinition och ökade möjligheter att äga och återvinna sitt avfall är nödvändigt.
  • Öka utbildningskapaciteten dramatiskt och undanröj hinder för att använda utländsk expertkompetens eftersom kompetensbrist är ett stort problem. Exempelvis inom batteriområdet examineras cirka 50 ingenjörer årligen samtidigt som behovet uppskattas till minst 1 500.
  • Driv aktivt frågan om att kunna stödja användningen av restprodukter från skogsbruket i EU:s klimatregelverk, samt möjliggör för EU-länderna att ha lägre skatter på biobränsle. Detta är en grundpelare för svensk klimatpolitik.
  • Anta en strategi för infångning, lagring och användning av koldioxid från industrins och värmeverkens rökgaser så att produktionen blir klimatneutral eller klimatpositiv.

– Idag inser de allra flesta svenska företag att fossilfrihet också stärker konkurrenskraften. Därför är de mer rädda för att utvecklingen i Sverige går för långsamt än för fort. Denna insikt gör det lättare för regeringen att också undanröja hinder så att tempot i klimatomställningen kan öka, säger Svante Axelsson.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har 22 näringslivsbranscher sedan 2018 presenterat sina egna färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Där visar branscherna hur de ska kunna bli fossilfria eller klimatneutrala till senast 2045 och vad som krävs från politiskt håll för att det ska bli möjligt.  


Läs uppföljningsrapporten