DI Debatt: Kompetensbrist hotar försena industrins klimatomställning

Behovet av kompetens för att genomföra industrins klimatomställning är akut. Det nya omställningsstudiestödet ger arbetstagare ekonomiska möjligheter till vidareutbildning. Nu måste det också säkerställas att det finns utbildningar att söka. Det skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO i en debattartikel i Dagens Industri.

– Hög kompetensnivå har länge varit en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar och det ska det fortsätta vara. Nu måste människor ges möjlighet att vidareutbilda sig så att de kan ta de jobb som kommer att skapas av den gröna industritransformationen, säger Svante Axelsson.

För att genomföra de 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige kommer det krävas ett stort tillskott av bland annat ingenjörer, installatörer, maskinoperatörer, lärare, batteritekniker och programmerare. Tillverkningsindustrin, byggbranschen, kemiindustrin och stålbranschen kommer att behöva vidareutbildning av hundratusentals anställda, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. De nya industrierna i norra Sverige skapar också behov av kringliggande bostäder, skolor, samhällsservice, sjukvård och kultur.

Det nya omställningsstudiestöd för vidareutbildning för yrkesverksamma ger stora möjligheter att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden men nu måste det också säkerställas att det finns relevanta utbildningar att tillgå. Svante Axelsson och Therese Svanström lyfter i debattartikeln därför fram behovet av följande åtgärder:

1)  Det krävs ett tydligare uppdrag eller incitament till universitet och högskolor att utveckla ett utbildningsutbud anpassat för yrkesverksammas behov. Det kan handla om korta, flexibla kurser som går att läsa på distans eller deltid.

2) Lärosäten bör, åtminstone inledningsvis, tilldelas särskilda utvecklingsmedel för att ta fram nya utbildningar kopplade till klimatomställningens utmaningar. De behöver också incitament för att utveckla gemensamma utbildningar och öppna upp kurser och utbildningsmoment som idag är inlåsta i program.

3) Resurstilldelningssystemet för högre utbildning bör ses över för att öka utbildningsutbudet med bibehållen kvalitet. Det kan handla om reviderade prestationsmål samt förändrade ersättnings- och takbelopp. Ersättningsnivåerna har minskat radikalt de senaste decennierna och det gäller särskilt resurskrävande utbildningar som till exempel de med teknisk inriktning.