Idag överlämnade Fossilfritt Sverige sin biostrategi för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. Strategin har tagits fram i samarbete med berörda företag och experter och 20 företag och branschorganisationer ställt sig bakom.

– Strategin visar att pusslet går ihop. Det kommer att behövas politik men framför allt är det teknikutveckling och prismekanismen som gör att användningen av bioråvaran kommer kliva uppåt i en förädlingstrappa och på sikt framför allt användas inom flyg, sjöfart och inom kemiindustrin, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

De färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som 22 branscher tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige uppvisar ett stort behov av bioråvara för att branscherna ska kunna bli klimatneutrala till 2045. Den totala efterfrågan landar på 241 TWh, något som överstiger de 185 TWh som det beräknas finnas potential att ta ut på ett hållbart sätt utifrån dagens antaganden gällande skogsavverkning och areal jordbruk.

Den biostrategi för fossilfri konkurrenskraft som Fossilfritt Sverige tagit fram i samarbete med berörda företag och experter visar dock hur pusslet kan lösas utan att det krävs någon ökning av importen. Bioråvaran som i huvudsak kommer från restprodukter från sågverk och pappersbruk kommer att vara en viktig del av omställningen men dess användningsområden kommer att förändras över tid.

Till en början kommer vägtransporterna behöva öka användningen av biodrivmedel fram till 2030 för att sedan minska när elektrifieringen av både personbilar och lastbilar får fullt genomslag. Samtidigt ökar behovet av biodrivmedel hos flyg och sjöfart och även kemiindustrin kommer vilja ersätta de kolatomer med fossilt ursprung som nu används i tillverkning av plast och kemikalier med bioråvara.

Med det ökade priset blir det mer lönsamt att använda andra lösningar för uppvärmning så som spillvärme, geovärme och energieffektivisering. Även skogs- och massaindustrins egna processer kommer att fortsätta effektiviseras vilket frigör resurser till andra ändamål.   

Slutsatsen är att användningen av biobränsle i Sverige når sin topp 2030 med cirka 190 TWh vilket kan klaras av med samma importnivå som vi har idag. Till 2045 sjunker användningen till cirka 135 TWh vilket skapar ett utrymme för att försörja även utrikes flyg och sjöfart med biodrivmedel eller export.

I strategin finns även förslag på politik för att skapa förutsättningar för att möjliggöra alternativa lösningar och öka bioråvarans förädlingsvärde. Bland annat:

  • För att säkra fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel, bör regeringen verka för att EU-kommissionens förslag om att ge utrymme för detta inom statsstödsregelverket genomförs (punkt 77 i CEEAG). Fram till dess att denna förändring finns på plats bör nuvarande skatteundantag förlängas. I det fall skatteundantag inte beviljas på sikt, så är ett alternativ att inkludera rena och höginblandade biodrivmedel i reduktionsplikten.
  • Regeringen bör stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel från lignocellulosa, exempelvis genom en avancerad kvot i reduktionsplikten som bör kunna införas 2024.
  • Regeringen bör senast 2022 fastställa inblandningsnivåer i reduktionsplikten för flygfotogen för åren 2030–2045 och verka för att EU sätter likvärdiga mål. Slutmålet bör vara 100 procents inblandning år 2045 i båda fallen.
  • Regeringen bör under 2022 införa de mål för kompletterade åtgärder som föreslås i Vägvalsutredningens betänkande (SOU 2020:4) där inriktningen för bio-CCS är upp till 10 miljoner ton/år.
  • Regeringen bör under 2022 ge Boverket i uppdrag att utforma byggregler med krav på att redovisa använd energi istället för köpt energi när en byggnads energiprestanda ska beräknas i syfte att reglerna ska styra mot mer energieffektiva byggnader. Incitament för att producera egen energi är fortsatt viktigt men bör särskiljas från regler kring energiprestanda.
  • Regeringen bör under 2022 ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheter för ett ökat tillvaratagande av spillvärme. Uppdraget kan exempelvis omfatta en ändring av ellagen så att villkor på systemlösningar kan säkerställa att restenergi som uppstår i nya anläggningar utnyttjas maximalt, undanröja hinder för tillvaratagande av spillvärme samt styrmedel som uppmuntrar och ger incitament till anpassningar av kundanläggningar för att möjliggöra lägre temperaturer i fjärrvärmenäten.
  • Regeringen bör under 2022 ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en tidsatt handlingsplan med konkreta etappmål för elektrifieringen av lätta och tunga transporter. I uppdraget bör även ingå att säkra infrastrukturen för såväl lätta som tunga fordon och farkoster. Handlingsplanen bör innehålla en behovsanalys och förslag på åtgärder för att säkerställa att det finns laddplatser för tunga fordon vid på- och avlastningsområden, i depåer för laddning över natten, publik snabbladdning längs stora vägar samt elförsörjning och laddmöjligheter på flygplatser och hamnar.
  • Regeringen bör senast 2022 sätta ett planeringsmål om att ha 3 GW installerad elektrolyseffekt år 2030 och minst 8 GW år 2045 för att möjliggöra en fossilfri utveckling genom vätgasproduktion och användning inom flertalet sektorer.

Strategin har tagits emot av miljö- och klimatminister Per Bolund och näringsminister Ibrahim Baylan.

Se sändningen från överlämnandet av strategin